Almedalen – Frågor och svar

In AKTUELLT by sandra


Foto: Stellan Herner/Folio Images

Nu är Almedalsveckan 2015 över och Sverigeförhandlingen har deltagit på ett flertal seminarier. Vi kunde konstatera att intresset för höghastighetsjärnvägen, bostadsfrågor och Sverigeförhandlingens arbete var mycket stort. Under veckan kom det upp många bra frågor och nedan besvaras några av dessa.

Vad är en nyttoberäkning?
I vårt fall handlar det om att ange vilket mervärde höghastighetsjärnvägen medför lokalt och regionalt. Detta görs i form av bostäder, restider, arbetsmarknad, näringsliv, miljö och sociala nyttor. Just de sociala nyttorna behöver dock inte anges i monetära termer.

Varför ska nyttor beräknas?
Det görs av flera skäl. Ett skäl är att kunna se var nyttorna uppstår. Ett annat skäl är att det är nyttorna i sig som motiverar en medfinansiering. Ett tredje skäl är att nyttorna i sig är ett underlag kring behov av en station. Det är dessutom ett sätt att fånga viktiga behov i samhället som bostadsförsörjning och integration.

Vad kostar höghastighetsjärnvägen?
Än så länge finns bara preliminära beräkningar, vilka Trafikverket kommer att förbättra under hösten 2015. Mycket påverkas av linjesträckningar, antalet stationer och hur stationerna utformas.

Vem bevakar så att kostnader pressas och hålls?
Alla som är avtalsparter, t.ex. Trafikverket och berörda kommuner. Medfinansiering innebär att parter anstränger sig för att inte driva på kostnaderna samtidigt som det blir viktigt att hitta hållbara lösningar.

Hur blir näringslivet involverat?
Dels genom direkta kontakter mellan kommunerna och nära berörda företag dels genom att kommunerna kan ta del av värdeökning i samband med exploateringsavtal.

Kommer höghastighetsjärnvägen att påverka fastighetspriserna?
I vissa områden, t.ex. runt stationslägen, kan värdet öka på såväl bostäder som kommersiella fastigheter.

Hur stor del av höghastighetsjärnvägen ska kommunerna medfinansiera?
De är just detta som är en viktig del av de nyttobaserade förhandlingarna som ska inledas under 2016. Medfinansieringen ska motsvara en andel av de nyttor som tillkommer till följd av att den nya infrastrukturen byggs.

Kommer pengar tas från välfärden/blir det skattehöjning i kommunerna?
Nej, det får inte påverka den kommunala skattesatsen. Den kommunala medfinansieringen ska komma från mervärden som skapas i kommunerna tack vare tillkomsten av infrastrukturen.

Varför är det viktigt att koppla ihop bostäder och infrastruktur?
Den ena är en förutsättning för den andra. Det finns en stark koppling mellan bostäder och infrastruktur. En samplanering av de båda skapar stora potentialer för tillväxt.

Vilka finansieringsformer kan bli aktuella?
Sverigeförhandlingen har i uppdrag att titta brett på olika finansieringsformer och ska lämna en rapport till regeringen den 31 december 2015.

Varför väljer man inte att bygga magnetbanor?
Vi kan nämna ett par starka skäl. För det första vill Sverige använda beprövad järnvägsteknik, för det andra önskas från regeringen att de nya höghastighetsjärnvägarna integreras i det befintliga järnvägssystemet i punkter där dessa möts. Med andra ord ska samma typ av tåg även kunna trafikera övriga järnvägar i Sverige.

Det är relativt tyst om tilläggsuppdraget om cykel. Hur kommer Sverigeförhandlingen att arbeta med uppdraget?
Vi har uppdraget att ingå överenskommelser med berörda aktörer i de tre storstadsområdena för åtgärder för cyklister.  Syfte med åtgärderna ska vara att kostnadseffektivt förbättra tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten samt knyta an till och öka nyttan av de investeringar som ingår i uppdraget. Vi välkomnar därför kommuner som vill förhandla med staten om sådana åtgärder att komma in med underlag.

Ytterligare information om Sverigeförhandlingens verksamhet.
Finns på vår webbsida www.sverigeforhandlingen.se under rubriken ”Dokument”