FAQ om kommande avtal i förhandlingen

Frågor och svar om kommande avtal

http://totalaoc.com/wp-json/oembed/1.0/embed?url=http://totalaoc.com/testimonials/phil-clarke-chief-pilot-aviation-beauport/ In AKTUELLT by sandra

FAQ om kommande avtal i förhandlingen

Torsdagen den 11 februari bjöd Sverigeförhandlingen in till information om de avtal som bifogats buden som överlämnades till kommuner och regioner den 1 och 8 februari. Till mötet kom framför allt kommunjurister samt andra tjänstemän från berörda kommuner och regioner.

På mötet deltog också Martin Pekkari från Mannheimer Swartling samt Stig Luttinger från Tyréns, som har varit med och utformat avtalen.

Några av de frågor som kom upp under mötet kan läsas nedan. Dessa kommer vi att fylla på under förhandlingens gång, men framför allt kommer frågor kring avtalen att hanteras i samband med kommande förhandlingar.

På mötet informerade Sverigeförhandlingen om att det kan ske justeringar i avtalen under förhandlingsperioden och att generella justeringar som bedöms förbättra avtalen kommer att gälla för alla avtal.

Frågor och svar:

1. Hur relaterar ramavtal och objektavtal till varandra?

Svar: Ramavtalet gäller helheten och gäller före objektavtalet om det finns skillnader. Objektavtalen fördjupar ramavtalet och ska kunna läsas fristående, varför vissa överlappande texter är nödvändiga. Det finns bara ett ramavtal per sträcka, men det finns många objektavtal där endast berörda parter skriver under.

2. Vilka ska sitta i styrelsen respektive projektstyrelsen?

Svar: Styrelsen ska hantera frågor om tid, kostnad och funktion som eventuellt kan kräva tilläggsöverenskommelser. Därför ska den politiska nivån vara representerad i styrelsen. I projektstyrelserna däremot är frågorna av mer teknisk karaktär och det är viktigt att tjänstemän med sakkunskap kan återfinnas där. Trafikverket ser till att projektstyrelserna kommer till stånd, men respektive part utser sin representant.

3. Är avtalen egentligen avsiktsförklaringar?

Svar: Nej, detta är avtal med skarpa åtaganden som följs upp.

4. Om det sker förtydliganden i den del av avtalstexten som gäller alla parter, ändras den då för alla?

Svar: Ja, Sverigeförhandlingen hanterar detta.

5. Vad går egentligen regionerna in med för åtaganden?

Svar: Regionerna har viktiga roller bland annat när det gäller investeringar i regional kollektivtrafik.

6. Varför föreslås förskottering?

Svar: Det går inte att bygga in en projektrisk i avtalen utan det gäller istället att låsa avtalen så att alla är med hela resan. Ekonomiskt åtagande är ett bra sätt och ett som praktiserats tidigare. Förskotteringen är uppbyggd på invånarantalet i kommunen och innebär att ett belopp på 1000 kr per invånare ska förskotteras.

7. Hur används nyttoberäkningarna – i avtalen anges ”bostadstillskott”?

Svar: En viktig del av nyttoberäkningarna är att uppskatta hur mycket bostäder som kan tillkomma i influensområdet och hur stor värdeökning som en höghastighetsjärnväg/utbyggd tunnelbana/spårväg har på bostäder, lokaler och annan bebyggelse. Det uppskattade bostadstillskottet är en del i kommunernas åtagande och värdeökningen ligger till grund för medfinansiering.

8. Varför anges bostäder till år 2035 när nyttorna av investeringarna faller ut betydligt senare?

Svar: Värden uppstår även innan. Målåret 2035 gäller generellt i Sverigeförhandlingen.

9. I bilaga 2 finns hänvisningar till Trafikverkets riktlinjer, var hittar jag dem?

Svar: I bilaga 2 anges Trafikverkets Riktlinje TDOK 2015:0085 ”Ägarskap, förvaltningsansvar och fördelning av kostnader inom Trafikverkets ansvarsområden på stationer”. I denna riktlinje finns i sin tur en hänvisning till ytterligare en riktlinje. Den heter TDOK 2013:0685 och heter ”Stationens basfunktioner och klassindelning”. Man hittar båda via http://trvdokument.trafikverket.se. Då kommer man till ett sökformulär där man kan ange dessa riktlinjer.

10. I ramavtalet punkt 4.3 anges att staten har rätt att göra förändringar utan att justera avtalen, borde inte alla få vara inblandade i justeringar i den mån de skapar kostnader för annan part?

Svar: Det går inte att veta vad ”skäliga justeringar och anpassningar” är i dag, men det måste vara så att den som har ansvar för utbyggnaden kan göra en rimlig anpassning. Men det finns självklart ändringar som också måste omförhandlas. Det är bland annat därför det är viktigt med en styrelse och projektstyrelser.

Dela:Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn