Sverigeförhandlingens uppdrag är nu avslutat. Slutrapporten överlämnades till regeringen i december 2017 – läs mer om den här.

VAD GÖR SVERIGEFÖRHANDLINGEN?

Att Sverige ska bygga höghastighetsjärnväg från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö börjar bli känt för många. Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av projektet och att ta fram förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt hitta lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna. En annan viktig del i förhandlingsuppdraget är att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i våra tre storstäder; Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder. Förhandlingen har också i uppdrag att titta på en möjlig utbyggnad av järnvägen i norr och ingå överenskommelser för att främja cykling. Vidare ska förhandlingen analysera och pröva möjliga finansieringslösningar för Östlig förbindelse samt utreda ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark. Uppdragen beskrivs i direktiven som finns att läsa här.

Sverigeförhandlingen är en kommitté under Näringsdepartementet som tillsattes av den dåvarande alliansregeringen år 2014 under namnet Sverigebygget. Efter valet 2014 fortsatte uppdraget oförändrat, men med det nya och nuvarande namnet Sverigeförhandlingen. Förhandlingspersonerna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman är utsedda av regeringen för att leda arbetet. Sverigeförhandlingens uppdrag ska vara slutfört och redovisat vid utgången av år 2017.

Förhandlingsmetoden

Sverigeförhandlingen driver en förhandling om medfinansiering där kommuner, regioner och näringsliv kan vara med och påverka. Fokus ligger på hur det skapas mest nyttor för de olika infrastrukturprojekt som ingår i förhandlingen, som till exempel ökat bostadsbyggande och en bättre arbetsmarknad. Förhandlingsmetoden tydliggör prioritet och nyttoskapande, vilket ska leda till ökad effektivitet och ett snabbare färdigställande av de projekt som ingår i uppdraget.

I arbetet tar förhandlingspersonerna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman med sig sina erfarenheter från 2013 års Stockholmsförhandling där de enligt samma modell förhandlade fram 4 nya tunnelbanesträckningar och 78 000 nya bostäder i Stockholm. Liksom i Stockholmsförhandlingen är ett tätt samarbete med berörda parter för att ta fram ett gemensamt förhandlingsunderlag samt ett öppet arbetssätt viktiga grundpelare i Sverigeförhandlingen.

Arbetsprocess

Sverigeförhandlingens arbete inleddes sommaren 2014 med en insamlings- och faktafas som präglades av täta kontakter med en lång rad intressenter. Förhandlingspersonerna och kansliet hade ett hundratal möten med kommuner och regioner längs banornas möjliga sträckningar och i storstäderna samt med representanter från näringslivet, intresseorganisationer och andra aktörer i Sverige och internationellt. Syftet med denna fas var att ta fram ett gemensamt underlag för de kommande förhandlingarna.

Det har varit Sverigeförhandlingens ansvar att kartlägga behoven av underlag och att beställa de utredningar och rapporter som behövts inför förhandlingarna. Trafikverket är en viktig medaktör som tagit fram stora delar av det underlag och de analyser som efterfrågats. Vidare skickade kommuner och regioner under hösten 2015 in nyttoanalyser till Sverigeförhandlingen. Dessa anger vilket mervärde höghastighetsjärnvägen och storstadsåtgärderna medför lokalt och regionalt i form av bostäder, restider, arbetsmarknad, näringsliv, miljö och sociala nyttor för respektive kommun och region.

I början av februari 2016 startade förhandlingarna om höghastighetsjärnvägen och om åtgärder i våra tre storstadsregioner som kan förbättra kollektivtrafiken och öka bostadsbyggandet.

Hittills har arbetet resulterat i överenskommelser med alla kommuner längs järnvägen och avtal om kollektivtrafiks- och bostadssatsningar i Stockholmsregionen och Skåne. Målet om 100 000 bostäder uppnåddes redan i förhandlingarna med kommunerna längs den nya höghastighetsjärnvägen. Inklusive storstadsförhandlingarna är antalet bostäder nu över 200 000. Läs mer om överenskommelserna och avtalen hittills här.

RAPPORTER

Under arbetets gång har Sverigeförhandlingen skrivit och överlämnat tre delrapporter till regeringen. Den första (juni 2015) innehöll ett författningsförslag om värdeåterföring som antogs av riksdagen den 1 mars 2017. Den andra delrapporten (januari 2016), innehöll en analys av höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar för trafikering. Sista delrapporten (juni 2016) var en lägesrapportering om förhandlingen i storstad och arbetet med att pröva förutsättningarna för fortsatt järnvägsutbyggnad i norra Sverige. Utöver delrapporterna har Sverigeförhandlingen överlämnat en lägesredovisning till regeringen (juli 2016) om arbetet kring höghastighetsjärnvägen.

Senast den sista december 2017 ska förhandlarna presentera en slutrapport för regeringen. Den ska dels inkludera ett förslag till en strategi för en utbyggnad av den nya höghastighetsjärnvägen, dels ingångna överenskommelser med berörda kommuner med flera om åtgärder kopplade till höghastighetsjärnvägen samt åtgärder för en ökad tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande i framför allt storstäderna. Överenskommelserna ska ha ingåtts med förbehåll för efterföljande rättsliga prövningar samt regeringens och i förekommande fall riksdagens godkännande.