Höghastighetsjärnvägens effekter upp på bordet – regiondialogens final i Jönköping

In AKTUELLT by asa

Nu har vi i ett stort slutseminarium avrundat regiondialogen, där höghastighetsjärnvägens effekter har vänts och vridits på under hela våren.

Företrädare för olika branscher, kommuner och civilsamhälle har resonerat bland annat om betydelsen av större regioner. Men också om att det ligger ett ansvar hos politiker, tjänstemän, företagare med flera att förvalta de möjligheter som den nya järnvägen bidrar till.

Totalt har Sverigeförhandlingen haft åtta sammankomster som ägt rum i Sörmland, Östergötland, Jönköping och Kronoberg. Den 8 maj var det dags för final och 150 personer samlades i Jönköping för att diskutera och komplettera de intryck och reflektioner från dialogerna som vi presenterade.

Här sammanfattar vi dagen, och längst ner hittar du alla talares presentationer, summering av workshopen, bilder och filmer.

Tillväxt även för dem som inte åker med tåget

Seminariet inleddes av Sverigeförhandlingens förhandlare go Catharina Håkansson Boman och watch HG Wessberg. Här berättade HG Wessberg kort om sina tankar kring effekterna av en höghastighetsjärnväg och om vilken enorm påverkan kommunikationer har för vårt land, regioner, kommuner och städer.

Därefter talade professor http://aj-smith.com/wp-includes/SimplePie/Check/finding-phone-number-hsbc-credit-card-service.html Johan Klaesson, från Internationella Handelshögskolan i Jönköping, om vad forskningen vet om effekten av stora regioner. Stora marknader möjliggör bland annat att nya företag och nya branscher skapas, specialiseringen ökar och bidrar till högre produktivitet samt att företagen får lättare att rekrytera rätt personal. Dessutom blir det en robusthet över konjunkturcykler med färre branschkriser.


Johan Klaesson, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Höghastighetsjärnvägen med dess höga hastigheter bidrar till just regionförstoring. Då skapas tillväxt som får stor geografisk spridning. Johan Klaesson betonade att effekterna kommer alla regioninvånare till del, även om de inte utnyttjar höghastighetsjärnvägen, genom att företagen på orten gagnas och utbudet av service ökar.

Det behövs ny järnväg

Erica Kronhöffer, hållbarhetsdirektör på SJ, gav flera exempel på vad som händer när det byggs ny järnväg. Ett exempel var Botniabanan som på kort tid har lett till att över en miljon resenärer som tidigare åkte bil eller buss, eller inte reste alls, valt att åka tåg. Här har det skapats ett nytt resande som inte fanns förut. Ett annat exempel är hur de snabbare resorna på Västkustbanan har lett till att 720 000 valt SJ:s snabbtåg på bara två år.

Sedan början på 90-talet har tågresandet i princip fördubblats och det är de korta restiderna som är nyckeln. Men investeringarna i infrastrukturen har inte ökat i samma takt och i dag är kapacitetstaket nått. Behovet av nya spår är akut. Med ett höghastighetståg kommer många nyttor och dessutom ser SJ hur tåget kommer att ta marknadsandelar från inrikesflyget mellan Göteborg, Malmö och Stockholm.


Erica Kronhöffer, hållbarhetsdirektör på SJ

Nya förväntningar på samhället

För oss på Sverigeförhandlingen har de åtta möten vi haft i fyra regioner varit mycket intressanta och givande. Anna Modin, utredningssekreterare i Sverigeförhandlingen, sammanfattade intrycken från mötena inför eftermiddagens workshop. En tydlig röd tråd har varit att ökad tillgänglighet ger växande funktionella regioner. Det öppnar möjligheter och skapar behov av nya samarbeten.

Den extra kapacitet som höghastighetsjärnvägen ger avlastar hela järnvägssystemet och gör att tillgängligheten ökar långt utanför banan. Det finns därför ett stort intresse från regioner för kopplingspunkter för att kunna trafikera med direkttåg i fler relationer. Avlastningen gäller tydligt även för gods, vilket är viktigt inte minst i tillverkningsregioner där företag nu tar hem tillverkningen till Sverige.

På mötena har också diskuterats att i en framtid med större arbetsmarknader och fler pendlare ställs nya krav på hur samhället är organiserat. Privat och offentlig service kan behöva utöka sina öppettider, och för att en pendlare ska kunna vara med på kvällsaktiviteter på arbetsorten behöver möjligheterna att resa även utanför rusningstid förbättras.

En oro har uttryckts inför det faktum att en ort man kan resa till kan man också resa ifrån. Det väcker diskussionen om hur orternas attraktivitet kan öka och vad det innebär i termer av privata och offentliga investeringar. Det behövs en bred samhällsbyggnad som även inkluderar god arkitektur och mer kultur.

Ingen kommun kan luta sig tillbaka

Professor Göran Cars ledde under dagen en stor workshop. Unisont deklarerades att höghastighetsjärnvägen kommer att möjliggöra tillväxt i berörda regioner, dels beroende på ökad tillgänglighet till storstadsregionerna, dels beroende på att den egna arbetsmarknadsregionen blir större.


Göran Cars, professor i samhällsplanering vid Kungliga Tekniska Högskolan

Det framhölls att sedvanligt använd samhällsekonomisk metodik inte fångar in de ’dynamiska effekter’ som kan väntas av höghastighetsjärnvägen. Infrastrukturen ska ses som en möjliggörare, men samtidigt måste en ort erbjuda livsmiljöer för att den ska utvecklas positivt. Det betonades att ingen kommun kan luta sig tillbaka och tro att ”får vi bara infrastrukturen så kommer utveckling och tillväxt med automatik”. Rent konkret handlar det om att i samspel mellan kommun, näringsliv och civilsamhället utveckla strategier och åtgärder som förstärker livsmiljön och platsens attraktivitet.

Bygg hela höghastighetssystemet

Det fanns stor enighet hos workshopens deltagare och dagens föreläsare om att endast hela utbyggnaden ger hela nyttan. Professon Johan Klaesson varnade för en etappvis utbyggnad eftersom tillväxteffekten av regionernas förstoring kommer först när hela systemet är byggt. SJ:s Erica Kronhöffer poängterade vikten av att utnyttja höghastighetsjärnvägen för riktigt snabba tåg för att få ut effekterna. De tågen kan inte trafikera kortare etapper utan kommer först när det finns en hel sträcka mellan ändpunkter.

I workshopen betonades också övertygelsen om att höghastighetsjärnvägen vare sig kan eller bör finansieras inom ramen för i statsbudgeten tillgängliga anslag för infrastruktur utan istället ska lånefinansieras.

Samhällsbygget har just börjat

Vi på Sverigeförhandlingen fick med oss mycket från regiondialogen. Både bekräftelse på höghastighetsvägens betydelse och några påminnelser om att inte glömma vidden av samhällsbygget, betydelsen för godset och angelägenheten i att bygga höghastighetsjärnvägen i sin helhet och så fort som möjligt.

Allt material från de mindre och den större regiondialogen samlas nu ihop och kommer att ligga till grund för den slutrapport som Sverigeförhandlingen lämnar till regeringen i slutet på december.

– Vårt arbete är snart slutfört, men samhällsbygget kring höghastighetsjärnvägen har just börjat, avslutade Catharina Håkansson Boman, förhandlare Sverigeförhandlingen.

 

Här finns material från dagen:
Johan Klaessons presentation – Den nya ekonomiska geografin
Erica Kronhöffers presentation – Framtidens tågresor – vad säger operatörerna?
Anna Modins presentation – Reflektioner från vårens regiondialoger
Göran Cars – Summering av workshopen
Deltagarnas inspel under workshopen

Bilder från dagen finns här

Intervjuer med deltagare i vårens regiondialoger:

Dela:Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn