HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG

Höghastighetsjärnväg

UPPDRAGET (sida 1/2)

>> Direkt till AKTUELLT LÄGE (s. 2/2)


Mellan Göteborg och Stockholm på två timmar. Malmö-Stockholm på två och en halv

Sverigeförhandlingen tillsattes av regeringen sommaren 2014. Uppdraget består bland annat i att ta fram principer för finansiering av landets första höghastighetsjärnväg, analysera de kommersiella förutsättningarna för trafikering av dessa samt föreslå en utbyggnadsstrategi på en övergripande nivå. I uppdraget ingår också att förhandla fram en medfinansiering från kommunerna samt avtala om ökat bostadsbyggande.

Syftet med förhandlingen är att möjliggöra ett snabbt genomförande av nya höghastighetsjärnvägar på ett sätt som maximerar deras samhällsekonomiska lönsamhet och som landar i bindande avtal om utbyggnad av järnväg, stationer och bostäder, inklusive tidplan och finansiering.

Varför höghastighetsjärnväg?

Järnvägstrafiken har under en längre period ökat kraftigt och denna utveckling förväntas fortsätta framöver. Kapacitetsutnyttjandet på många järnvägssträckor är i dag mycket högt, inte bara närmast de största städerna. Detta leder till hög känslighet för störningar, låga hastigheter och stora punktlighetsproblem för den långväga trafiken, och svårigheter för de regionala huvudmännen att erhålla kapacitet för önskad trafik. Parallellet med förstärkt underhåll och reinvesteringar i järnvägsinfrastrukturen behöver ny kapacitet tillföras genom nya höghastighetsjärnvägar. Detta för att kunna tillgodose medborgarnas och näringslivets behov av snabba, effektiva och punktliga resor och transporter.

Med en ny modern järnväg ökas den samlade järnvägskapaciteten avsevärt och storstadsområdena knyts samman då höghastighetsjärnvägen gör det möjligt att resa sträckan Stockholm-Göteborg på två timmar och Stockholm-Malmö på två och en halv.

Den nya järnvägen knyter samman storstadsregionerna med kortare restider, men lika viktigt är att den bidrar till regionförstoring med större arbetsmarknadsregioner. Åtta av Sveriges tio befolkningsmässigt största kommuner ligger direkt vid eller i nära anslutning till höghastighetsjärnvägen.

Att bygga nya spår längs nya sträckningar skapar tillväxt, nya arbetsmarknadsregioner, avsevärt bättre restider och nya bostäder längs sträckningarna. Genom att Västra och Södra stambanan avlastas förbättras förutsättningarna för regional tågtrafik och godstransporter. Inte minst förbättrar vi möjligheterna till underhåll på de befintliga stambanorna. Fungerar trafiken bättre i södra Sverige kommer detta också att påverka trafiken norrut. Vi skapar helt enkelt ett bättre järnvägssystem för hela landet. De korta restiderna kommer att främja ett ökat tågresande och den nya järnvägen kan därigenom bidra till mindre koldioxidutsläpp från trafiken.

Kopplingen till Europa och resten av världen stärks eftersom de tåg som är tänkta att trafikera höghastighetsbanorna också ska kunna köra på befintliga järnvägar. På så vis kan de köra direkt in i våra storstäder och vidare mot exempelvis Uppsala och Arlanda, Köpenhamn och Hamburg.

Bostäder och tillväxt i hela landet

Satsningen på höghastighetsjärnväg skapar förutsättningar för snabbt och hållbart resande, ökat bostadsbyggande, större arbetsmarknadsregioner och ökad tillväxt i många kommuner och regioner längs den tänkta sträckningen. Tillväxten kommer att sprida sig långt utanför stationsorterna, helt nya pendlingsstråk kommer att skapas och kapaciteten ökar i hela systemet. I Sverigeförhandlingens uppdrag, som även inkluderar kollektivtrafikåtgärder i storstäderna, ingår att få till stånd minst 100 000 nya bostäder. Flertalet kommer att ligga i storstäderna, men väldigt många också i kommuner längs den nya järnvägen. De tolv första överenskommelserna med kommunerna resulterade till exempel i överenskommelse om 110 000 bostäder.

80 000 årsarbetskrafter

Höghastighetsjärnvägen kommer även att skapa ett stort behov av arbetskraft under planerings-, projekterings- och byggskedena. Därtill kommer arbetskraft för att bygga alla nya bostäder och all lokal infrastruktur.

Utöver många ingenjörer, byggnadsarbetare, konsulter och rallare kommer också många nya jobb att skapas i tjänste- och servicesektorn. Sverigeförhandlingen bedömer att den nya höghastighetsjärnvägen kommer att generera 80 000 årsarbetskrafter enbart inom konsult- och entreprenadbranschen till 2035 då hela systemet beräknas vara utbyggt.

Finansiering och kommersiella förutsättningar

Även om den nya höghastighetsjärnvägen i huvudsak ska finansieras genom anslag är det viktigt att analysera möjligheter till alternativa finansieringskällor. Det kan till exempel handla om finansierande banavgifter och medfinansiering från kommuner och landsting.

Sverigeförhandlingen har i uppdrag att brett undersöka vilka finansieringsprinciper, såväl finansieringskällor som finansieringsmetoder, som skulle kunna användas för höghastighetsjärnvägen.

Sverigeförhandlingens första analys presenterades i delrapporten ”Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar” som överlämnades till regeringen den 12 januari 2016. Sammanfattningsvis bedömer Sverigeförhandlingen att det är möjligt att bedriva kommersiell trafik på den nya järnvägen. Upp till tio procent av kostnaderna för höghastighetsjärnvägen kan finansieras via bland annat medfinansiering från kommuner och regioner, finansierande banavgifter och tillfälliga infrastrukturskatter. Resterande kostnader bör finansieras med statliga lån. Arbetet med finansieringslösningar är dock inte avslutat och kommer att fortsätta under 2017.

Tekniken

Banorna byggs i första hand för persontåg med höga hastigheter upp till 320 km/h och snabba regionaltåg med hastigheter på uppåt 250 km/h. I dag kör de flesta höghastighetståg runt om i världen sällan snabbare än 300 km/h. I Sverige kommer både höghastighetståg och snabba regionaltåg som kör i cirka 250 km/h att trafikera de nya banorna.

För att denna mix av trafik ska ha förutsättningar att fungera, krävs bland annat att antalet stationer begränsas, annars ökar risken att den kapacitetsproblematik som drabbat de befintliga järnvägarna också kommer att drabba de nybyggda. Därför är det också viktigt att skillnaderna i genomsnittshastighet inte blir för stor.

Kompatibelt med befintlig teknik

Eftersom det ska vara möjligt att de tåg som trafikerar höghastighetsbanorna också ska kunna trafikera befintliga järnvägar utgår arbetet från att de nya banorna byggs kompatibelt med befintlig teknik.

Den nya järnvägen byggs på ett sätt som gör att de normalt inte kan trafikeras med godståg. Däremot bidrar den nya höghastighetsjärnvägen till att kapacitet kan frigöras på det befintliga järnvägsnätet, kapacitet som bland annat kan göra nytta för godstrafiken och regional persontrafik.

Förhandlingsarbetet

Förhandlingarna startade den 1 februari 2016 för höghastighetsjärnvägen och den 8 februari 2016 för storstadsåtgärderna. Inför förhandlingarna presenterade Sverigeförhandlingen ett förslag till val av linjesträckning, stationsorter samt dragning genom Småland. Valet av stationsorter (utöver stationerna vid Landvetters och Skavsta flygplatser) baserades på kriterier kopplade till antal invånare, prognosticerade resandeströmmar, bostadsbyggande och stationens betydelse som bytespunkt. Valet av linjesträckning genom Småland baserades på kriterier avseende investeringskostnad, samhällsekonomiska nyttor, bostadsbyggande och restid mellan ändpunkterna.

Vad som händer i förhandlingarna kan du läsa mer om på sida 2/2: UPPDRAGET

Marknadstillträde och tåglägestilldelning

I vår delrapport i januari 2016 pekade vi bland annat på behov av förändringar i den lagtext som reglerar delar av kapacitetsfördelningsprocessen, både för att vi sett ett behov av längre framförhållning och en prioritering som tydligare pekar ut att höghastighetståg och snabba storregionala tåg bör prioriteras.

Vad som händer i arbetet med marknadstillträde och kapacitetstilldelning kan du läsa mer om på sida 2/2: UPPDRAGET.

Utbyggnadsstrategi

Enligt Sverigeförhandlingens direktiv ska förhandlingspersonen föreslå en strategi för utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg med hänsyn till sådana banors kostnader och nyttor. Strategin ska innehålla lämplig utbyggnadsordning, sträckningar samt stationsuppehåll.

Vårt förslag till utbyggnadsstrategi i delrapport två (januari 2016) var bland annat att prioritera färdigställandet av en hel delsträcka ändpunkt till ändpunkt för att realisera investeringarna och få tillstånd trafik med höghastighetståg så snart som möjligt. Vi kommer återkomma senast i vår slutrapport med vilken av delsträckorna vi anser bör prioriteras.

Vad som händer i arbetet med utbyggnadsstrategi kan du läsa mer om på sida 2/2: UPPDRAGET.

Parallella processer

Parallellt med Sverigeförhandlingens uppdrag sker också den ordinarie fysiska planeringsprocessen exempelvis med åtgärdsvalsstudier, järnvägsplaner, ansökan om tillåtlighetsprövning etcetera. Den processen drivs som vanligt av Trafikverket, men i mycket nära samarbete med Sverigeförhandlingen.

Vad som händer i Trafikverkets arbete kan du läsa mer om här.

Dela:Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn