Vanliga frågor om Sverigeförhandlingen

VAD ÄR SVERIGEFÖRHANDLINGEN?

Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av nya höghastighetsjärnvägar i Sverige. Tågen på de nya höghastighetsjärnvägarna ska gå från Stockholm till Göteborg på två timmar och från Stockholm till Malmö på två och en halv timme. Den nya järnvägen är viktig för de tre storstäderna, men den kommer också att leda till ökat bostadsbyggande och tillväxt i många kommuner längs sträckningarna.

Regeringens förhandlingspersoner HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman ska vidare förhandla om åtgärder i storstäderna som ska förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet. Totalt ska infrastruktursatsningarna runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder. Sverigeförhandlingen är en värdeskapande förhandling där vi ska föra samman finansiering av transportinfrastruktur och nyttor som till exempel ökat bostadsbyggande och arbetsmarknadsnyttor.

VAD INGÅR I SVERIGEFÖRHANDLINGENS UPPDRAG?

  • Nya höghastighetsjärnvägar som ska binda ihop Stockholm med Göteborg och Malmö
  • Förbättrad kollektivtrafik och annan infrastruktur i storstäderna i syfte att få fler bostäder (totalt ska det byggas 100 000 nya bostäder runt om i landet).
  • Järnväg i norr – förhandlingen har i uppdrag att pröva förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige.
  • Cykelåtgärder – förbättrad tillgänglighet, framkomlighet och trafiksäkerhet för cyklister
  • Ett lagförslag om värdeåterföring som överlämnades till regeringen i juni 2015.
  • Tittar på möjliga finansieringslösningar för en Östlig förbindelse i Stockholm.
  • En lägesbeskrivning angående en ny Danmarksförbindelse.

HUR SKA ALLA DESSA SATSNINGAR FINANSIERAS?

Finansieringen ska komma från såväl staten, berörda kommuner och landsting, brukaravgifter samt privata investerare. En förutsättning för dessa satsningar är att de ska finansieras baserat på nyttor som till exempel ökat bostadsbyggande, arbetsmarknadsnytta, resenärsnytta, miljönytta, näringslivsnytta och social nytta.

När det gäller finansieringen av höghastighetsjärnvägen överlämnade Sverigeförhandlingen en delrapport till regeringen i januari 2016. Slutsatsen i delrapporten är att upp till tio procent av kostnaderna för höghastighetsjärnvägen kan finansieras via bland annat medfinansiering från kommuner och regioner, banavgifter och tillfälliga infrastrukturskatter. Resterande kostnader bör finansieras med statliga lån. I dag beräknas kostnaden för utbyggnaden av höghastighetsjärnvägssystemet uppgå till ca 230 miljarder kronor.

HUR GÅR ARBETET TILL?

Sverigeförhandlingen är just en förhandling. Förhandlingspersonerna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman är utsedda av regeringen för att leda arbetet. De har nu inlett förhandlingar med berörda städer, kommuner och regioner. Underlag inför förhandlingarna har tagits fram med stöd av, och i nära samarbete med, Trafikverket. Kommuner och regioner har haft en viktig roll när det gäller att bidra till förhandlingsunderlaget.

VARFÖR EN FÖRHANDLING?

Genom att bedriva arbetet som en förhandling skapar vi största möjliga nytta för investerade medel hos samtliga parter. Genom förhandlingen tydliggörs prioritet och nyttoskapande som ska leda till ökad effektivitet och ett snabbare färdigställande. Vi har goda erfarenheter från 2013 års Stockholmsförhandling, där vi enligt samma förhandlingsmodell förhandlade fram fyra nya tunnelbanesträckningar och 78 000 nya bostäder i Stockholm.

VILKA FÅR VARA MED OCH FÖRHANDLA?

Detta är en förhandling om finansiering där kommuner, regioner, städer och näringslivet kan vara med och påverka. Det gäller inte bara storstadskommunerna utan också berörda kommuner och aktörer längs de nya höghastighetsjärnvägarna.

HUR BLIR NÄRINGSLIVET INVOLVERAT?

Näringslivet blir involverat dels genom direkta kontakter mellan kommunerna och nära berörda företag, dels genom att kommunerna kan ta del av värdeökning i samband med exploateringsavtal.

ÄR DETTA EN TÄVLING FÖR KOMMUNERNA? ALLTSÅ ATT DEN SOM BJUDER MEST FÅR EN STATION LÄNGS HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄGEN?

Nej, det är ingen tävling men däremot en möjlighet för många kommuner. Det handlar om att identifiera de kommuner som gynnas mest av att tågen stannar där. Var kan en station leda till flest nyttor så som ökat bostadsbyggande och en förbättrad arbetsmarknad? Värt att nämna är att det inte bara är de kommuner där tågen stannar som gynnas av en höghastighetsjärnväg. De kommuner som är närliggande kommer också att gynnas av till exempel ökad tillväxt och en förbättrad arbetsmarknad. Detta ska också vägas i ett nationellt perspektiv. Blir resandet tillräckligt stort för att motivera ytterligare en station?

HUR STOR DEL AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄGEN SKA KOMMUNERNA MEDFINANSIERA?

När det gäller medfinansiering har varken Sverigeförhandlingen eller regeringen satt någon nivå för hur mycket kommunerna ska bidra med. Det är just detta som är en viktig del av de nyttobaserade förhandlingarna som inleddes i februari 2016. Medfinansieringen ska motsvara en andel av de nyttor som tillkommer till följd av att den nya infrastrukturen byggs.

KOMMER PENGAR TAS FRÅN VÄLFÄRDEN? BLIR DET SKATTEHÖJNING I KOMMUNERNA?

Nej, förhandlingen ska inte påverka den kommunala skattesatsen. Den kommunala medfinansieringen ska komma från mervärden som skapas i kommunerna tack vare tillkomsten av infrastrukturen.

VAD ÄR SVERIGEFÖRHANDLINGENS UPPDRAG NÄR DET GÄLLER DE NYA HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄGARNA?

Sverigeförhandlingen ska ta fram förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt hitta lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna. Tågen ska gå från Stockholm till Göteborg på två timmar och från Stockholm till Malmö på två och en halv timme. Banan dimensioneras för hastigheter upp till 320 km/h.

HUR SNABBT SKA DE NYA TÅGEN GÅ?

De nya höghastighetsjärnvägarna kommer att planeras, projekteras och byggas med en teknisk systemstandard som tillåter hastigheter upp till 320 km/h till skillnad från dagens hastigheter som ligger på som mest ca 200 km/h. På den nya järnvägen kommer även storregionala tåg att köra i 250 km/h.

ÖVERVÄGS NY TEKNIK, SOM TILL EXEMPEL MAGLEV?

Tanken är att det ska vara möjligt att de tåg som trafikerar höghastighetsbanorna också ska kunna trafikera befintliga järnvägar, till exempel för att de ska kunna fortsätta mot Köpenhamn och Uppsala/Arlanda. Därför utgår arbetet från att de nya banorna byggs kompatibelt med befintliga järnvägar, och inte nya system som till exempel Maglev.

INGÅR GODSTRAFIK I SVERIGEFÖRHANDLINGENS UPPDRAG?

Nej, inte direkt. Däremot bidrar den nya höghastighetsjärnvägen till att kapacitet kan frigöras på befintliga järnvägar – kapacitet som bland annat kan göra nytta för godstrafiken.

HUR ARBETAR SVERIGEFÖRHANDLINGEN MED UPPDRAGET SOM HANDLAR OM CYKEL?

Vi har uppdraget att ingå överenskommelser med berörda aktörer i de tre storstadsområdena för åtgärder för cyklister.  Syftet med åtgärderna ska vara att kostnadseffektivt förbättra tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten samt knyta an till och öka nyttan av de investeringar som ingår i uppdraget. Ett flertal cykelåtgärder har pekats ut i de pågående storstadsförhandlingarna.

HUR SER UPPDELNINGEN MELLAN SVERIGEFÖRHANDLINGEN OCH TRAFIKVERKET UT?

Trafikverket tar fram mycket av det underlag och de analyser som behövs, bland annat när det gäller olika sträckningar för höghastighetsjärnvägarna, och konsekvenser av alternativa stationslägen. Det är förhandlingens ansvar att kartlägga vilket underlag som finns och beställa det som saknas till de fortsatta förhandlingarna. Men den fysiska planering, till exempel åtgärdsvalsstudier, lokaliseringsutredningar, järnvägsplaner etcetera  görs av Trafikverket.

VILKET SKEDE ÄR FÖRHANDLINGEN I JUST NU?

Sverigeförhandlingen inledde sitt arbete sommaren 2014 med en insamlings- och faktafas. I början av februari 2016 inleddes förhandlingarna om höghastighetsjärnvägen och storstadsåtgärder.

Efter hand som parterna kommit överens har handslag skett och därefter ska överenskommelserna tecknas ned i ett avtal. Avtalen ska sedan godkännas av respektive förhandlingsparts beslutande organ, det vill säga fullmäktige respektive regering. Tolv handslag har skett och avtalsarbetet med dessa har påbörjats. För varje ny överenskommelse publiceras ett pressmeddelande som du kan läsa här: http://forhandling.sverigeforhandlingen.se/overenskommelser/

VAD HÄNDER EFTER ATT PARTERNA ÄR ÖVERENS?

Efter att parterna har skrivit under och godkänt avtalen börjar genomförandet, det vill säga planering och byggande av bostäder och transportinfrastruktur. Arbetet kommer att följas upp av särskilda styrelser och projektstyrelser bemannade med representanter från berörda parter. Styrelsernas arbete regleras i de avtal som tecknas (se avtalsutkast, ramavtal punkt 9).

VAD VAR KOMMUNERNAS OCH REGIONERNAS ROLL I FAKTAFASEN?

Kommuner och regioner har tagit fram nytto- och intressentanalyser. Totalt var det 80 intressenter, främst kommuner och regioner, som skickade in sina nyttoanalyser och intresseanmälningar. Vissa skickades in av en enda kommun eller region medan andra undertecknades av flera.

Nyttoanalyserna anger vilket mervärde höghastighetsjärnvägen och storstadsåtgärderna medför lokalt och regionalt i form av bostäder, restider, arbetsmarknad, näringsliv, miljö och sociala nyttor för respektive kommun och region. Dessa är ett viktigt underlag i de pågående förhandlingarna.

Detta gäller både storstäderna Stockholm, Göteborg och Skåne och kommunerna längs den nya järnvägens sträckning. För storstäderna kommer regioner och kommuner ge förslag på kollektivtrafikåtgärder som kommer att stimulera ett ökat bostadsbyggande och bidra till flest möjliga nyttor. På samma sätt gör regioner och kommuner längs de nya höghastighetsjärnvägarna.

VAD ÄR EN NYTTOBERÄKNING?

I vårt fall handlar det om att ange vilket mervärde höghastighetsjärnvägen medför lokalt och regionalt. Detta görs i form av bostäder, restider, arbetsmarknad, näringsliv, miljö och sociala nyttor.

VARFÖR SKA NYTTOR BERÄKNAS?

Det görs av flera skäl. Ett skäl är att kunna se var nyttorna uppstår. Ett annat skäl är att det är nyttorna i sig som motiverar en medfinansiering. Ett tredje skäl är att nyttorna i sig är ett underlag kring behov av en station. Det är dessutom ett sätt att fånga viktiga behov i samhället som bostadsförsörjning och integration.

SKA NYTTOANALYSERNA ERSÄTTA DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA BEDÖMNINGEN?

Nej, nyttoanalyserna ersätter inte den samhällsekonomiska bedömningen. Nyttoanalyserna anger vad höghastighetsjärnvägen och storstadsåtgärderna medför lokalt och regionalt i form av bostäder, restider, arbetsmarknad, näringsliv, miljö och sociala nyttor för respektive kommun och region och är ett viktigt underlag i förhandlingarna om medfinansiering. Den samhällsekonomiska bedömningen är ett av många viktiga beslutsunderlag när regering och riksdag fattar beslut om infrastrukturinvesteringar.

FAQ – Ämne för ämne


Film: Tre frågor om höghastighetsjärnvägen, del 1

Film: Tre frågor om höghastighetsjärnvägen, del 2

Film: Tre frågor om höghastighetsjärnvägen, del 3

 FAQ-stst

Frågor och svar: Höghastighetsjärnvägen (inför förhandlingsstart)

Frågor och svar: Intressentanalyserna

Frågor och svar: Efter Almedalen 2015

Frågor och svar: Nyttoanalyserna