-> Längst ner på sidan finns länk till slutrapporten, webbsändning av presskonferensen m. m.

Vid en presskonferens idag överlämnade Sverigeförhandlingen sin slutrapport till infrastrukturminister Tomas Eneroth. I samband med detta överlämnades också de avtal som förhandlingen slutit med 20 kommuner och 6 regioner om förbättrad kollektivtrafik i våra storstäder, höghastighetsjärnväg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö samt 285 400 nya bostäder.

Sverige planerar att bygga sin första höghastighetsjärnväg och det har varit Sverigeförhandlingens uppgift att med förhandlarna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman möjliggöra ett snabbt genomförande av den 75 mil långa järnvägen. Förhandlingarna om stationsläge, medfinansiering och nya bostäder är nu klara och avtalen med kommuner och regioner om Sveriges största infrastruktursatsning på 150 år är undertecknade.

Sverigeförhandlingen har även haft i uppdrag att ingå överenskommelser som förbättrar kollektivtrafiken och ökar bostadsbyggandet i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne. Resultatet är en rekordstor satsning på hållbara städer som kan växa och utvecklas. Förhandlingarna har lett till avtal om utbyggd kollektivtrafik och cykelåtgärder till en total investeringskostnad på 38,4 miljarder kronor. Det handlar om allt från ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan i Stockholm till BRT-lösningar i Skåne och linbana i Göteborg samt totalt 13,8 mil ny cykelbana i våra tre storstadsregioner.

Förhandlingarna har kopplat ihop infrastruktursatsningarna med åtaganden om bostadsbyggande.

− Sverigeförhandlingens uppdrag har inte bara varit att lösa ett transportproblem. Det handlar om ett helt samhällsbygge och vi har lika mycket varit en bostadsförhandling. Vårt mål om 100 000 nya bostäder har vi uppnått med råge. I dag har vi avtal om totalt 285 400 nya bostäder i våra storstäder och längs den nya höghastighetsjärnvägen, säger HG Wessberg.

− Vårt arbetssätt bygger på en värdeskapande förhandlingsmodell som baseras på nyttor. Den har gett tydliga resultat och vi föreslår därför i vår slutrapport att modellen ska fortsätta användas i kommande förhandlingar mellan staten, kommuner och regioner, säger Catharina Håkansson Boman.

Sveriges första höghastighetsjärnväg
Sverige behöver bygga nya järnvägsspår. Södra och Västra stambanan har snart nått sitt kapacitetstak samtidigt som efterfrågan på person- och godstrafik fortsätter att öka. Att hitta utrymme för underhåll blir allt svårare och effekten är ett sårbart system med stora störningar.

De nya spåren minskar trycket på de gamla banorna och ökar punktligheten i hela systemet. Men höghastighetståg ger också samhällsutvecklande effekter som inget annat trafikslag kan ge. De höga hastigheterna förstorar arbetsmarknadsregionerna och ökar möjligheterna att bo och arbeta där man vill. Med större marknader får företag lättare att växa. Möjligheten att nå klimatmålen ökar då tåget blir ett pålitligt val för gods och ett självklart alternativ för resenärer som tidigare tagit flyget.

− Nu ritar vi om kartan för Sverige och binder ihop hela södra Sverige till en stor arbetsmarknadsregion. När vi bygger ut järnvägen för höghastighetståg som kan köra i hastigheter om 320 km/h skapar det enorma samhälls- och klimateffekter. 10 miljoner människor inom triangeln Stockholm, Malmö–Köpenhamn och Göteborg kommer att kunna nå varandra inom 2-3 timmars restid. Höghastighetsjärnvägen är dessutom ett viktigt bidrag för att Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045, säger Catharina Håkansson Boman.

I slutrapporten föreslår Sverigeförhandlingen följande:

• • Höghastighetsjärnvägen ska byggas för tåg som kan köra i hastigheter om 320 km/h. Då blir restiden Stockholm–Göteborg två timmar och Stockholm–Malmö två och en halv timmar. Spåren kommer också att trafikeras av snabb storregional tågtrafik i 250 km/h.

• • Utbyggnaden ska ske snabbt och båda sträckorna bör vara färdigställda cirka 2035. Det är en förutsättning för att realisera alla samhällsnyttor och de stora klimateffekterna. Bygger man snabbt och på rätt sätt kan höghastighetsjärnvägen vara klimatneutral fyra år efter trafikstart. En mer långsam utbyggnad innebär dessutom merkostnader.

• • Byggandet av höghastighetsjärnvägen ska finansieras via ett eget anslag genom lån i Riksgälden.

• • Gröna obligationer är ett sätt att bidra till gröna investeringar och en hållbar finansmarknad. Vi föreslår därför att Riksgälden får i uppdrag att utvärdera möjligheterna att en del av upplåningen sker i form av gröna obligationer.

• • För att skapa transparens och tydlighet föreslår vi att arbetet med höghastighetsjärnvägens planering och utbyggnad bedrivs inom en egen projektorganisation t.ex. i form av ett helägt statligt bolag eller som en del av en befintlig organisation.

− Höghastighetsjärnvägen är vår största infrastruktursatsning på 150 år och en nödvändig satsning på vårt järnvägssystem. Med lånefinansiering kan järnvägen byggas ut snabbt, vilket är en förutsättning för att få ut alla samhällsnyttor och klimateffekter. Då riskerar vi heller inte att under lång tid tränga ut andra angelägna infrastrukturinvesteringar. Höghastighetsjärnvägen är ett samhällsbygge som inte kan vänta, säger HG Wessberg.

Hela slutrapporten ”Infrastruktur och bostäder – ett gemensamt samhällsbygge, SOU 2017:107” kan laddas ner här.

Rapporten innehåller även resultaten av arbetet med ny fast förbindelse till Danmark, järnväg i norr, Östlig förbindelse m.m.

Frågor och svar om rapporten finns här.

På webbplatsen finns även Sverigeförhandlingens delrapport ”Kapacitetstilldelningen på höghastighetsjärnvägen – SOU_2017_105” som överlämnades tillsammans med slutrapporten.

Webbsändningen av dagens presskonferens kan ses här:

Inlägget Sverigeförhandlingens slutrapport överlämnad − höghastighetsjärnväg, kollektivtrafik och 285 400 bostäder dök först upp på Sverigeförhandlingen.

I dag har Sverigeförhandlingen lämnat sitt remissvar på Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029. I det svarar Sverigeförhandlingen bland annat på Trafikverkets förslag om sänkta hastigheter för höghastighetsjärnvägen.

Trafikverkets uppdrag från regeringen är att föreslå en utbyggnad inom ramen för den ordinarie infrastrukturbudgeten. Med de förutsättningarna är höghastighetsjärnvägen inte utbyggd förrän cirka 2095. Att bygga för 320 km/tim skulle då enligt Trafikverket medföra kostnader som är svåra att motivera, eftersom den högre hastigheten inte bedöms kunna nyttjas förrän långt fram i tiden, när hela systemet är utbyggt. Trafikverket konstaterar dock att en högre hastighet kan motiveras om utbyggnaden sker snabbare genom en kraftigt ökad finansiering, till exempel genom lån.

Sverigeförhandlingen föreslår följande när det gäller höghastighetsjärnvägen:
– Hela höghastighetsjärnvägen bör byggas för 320 km/tim istället för 250 km/tim som Trafikverket föreslår. Hög hastighet är av avgörande betydelse för att den nya järnvägen ska få stora positiva effekter på klimat och samhällsutveckling.
– Ostlänken bör byggas för 320 km/tim istället för 250 km/tim som Trafikverket föreslår.
– Staten bör komplettera anslagsfinansieringen med lån för att säkerställa en snabb utbyggnad av höghastighetsjärnvägen med högre hastighet. Först när hela systemet är utbyggt kan höghastighetsjärnvägens nyttor realiseras.

– Med lånefinansiering kan höghastighetsjärnvägen bli verklighet till år 2035-2040 och spåren byggas för 320 km/tim. Våra nuvarande överbelastade spår avlastas, fler kan resa med tåg, och gods flyttar över från väg till järnväg. Det ger stora samhällsnyttor med bland annat större arbetsmarknadsregioner och ökat bostadsbyggande. Klimatet, resenärerna och samhället kan helt enkelt inte vänta till nästa sekelskifte på detta, säger HG Wessberg, förhandlare Sverigeförhandlingen.

I remissvaret lämnar Sverigeförhandlingen också förslag om bland annat kollektivtrafik och bostadsutbyggnad i storstäderna, Östlig förbindelse och en ny fast förbindelse mellan Sverige och Danmark.

Remissvaret kan laddas ner här.

Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet 2019-2029 finns här.

Inlägget Pressmeddelande – Sverigeförhandlingens remissvar inlämnat: Järnvägen måste byggas ut snabbt och för höga hastigheter dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Efter negativt besked från Stockholms stad angående förhandling om Östlig förbindelse konstaterar Sverigeförhandlingen att det inte finns några förutsättningar för en överenskommelse och avbryter därför förhandlingarna.

– Eftersom projekt Östlig förbindelse inte längre finns med i Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet kommer projektet att avslutas i samband med att regeringen i vår fattar beslut om ny nationell plan. Enda möjligheten att få projektet att överleva är en principöverenskommelse om regional finansiering med berörda kommuner. Efter Stockholms besked bedömer jag att en sådan inte går att nå och väljer därför att avbryta förhandlingarna, säger HG Wessberg, förhandlare Sverigeförhandlingen.

Fakta Östlig förbindelse

Östlig förbindelse är den sista etappen i ringen runt Stockholm och binder samman Södra länken och Norra länken genom en bergtunnel under Saltsjön. Östra och sydöstra delen av Stockholmsregionen får de största trafikantnyttorna, men även resten av regionen får en bättre framkomlighet till följd av avlastning på hela trafiksystemet.

Kostnaden har beräknats till 17,7 miljarder kronor med ett planerat färdigställande år 2031.

Inlägget Pressmeddelande: Sverigeförhandlingen avbryter förhandling om Östlig förbindelse i Stockholm dök först upp på Sverigeförhandlingen.

I dag presenterade Sverigeförhandlingen utbyggnadsstrategin för höghastighetsjärnvägen mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Sverigeförhandlingen förordar att båda sträckorna byggs ut samtidigt och skyndsamt – och finansieras via statliga anslag och lån i Riksgälden. Då kan tågen köra på de nya banorna cirka år 2035. Den snabba utbyggnadstakten motiveras av att nyttorna ska kunna realiseras, att samhället ska dra nytta av de gjorda investeringarna och inte minst för att skapa ett robust och pålitligt järnvägssystem.

– För oss är det uppenbart att vi måste bygga båda sträckorna samtidigt och lösa finansieringen på annat sätt än med bara anslag. Går vi anslagsvägen kommer systemet att vara på plats tidigast år 2064. Med en lånefinansiering har vi banorna på plats ca 2035, säger HG Wessberg.

– Det här är en satsning på hela vårt järnvägssystem. Vi behöver nya spår som avlastar de slitna och överbelastade gamla stambanorna och som garanterar ett snabbt och pålitligt resande. Men det är också ett samhällsbygge för fler bostäder, större arbetsmarknadsregioner och ökad tillväxt, säger Catharina Håkansson Boman.

I dag har Sverigeförhandlingen presenterat följande:

• Bygg ut hela systemet skyndsamt. Sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö bör byggas ut samtidigt.

• Bygg en kopplingspunkt i Hässleholm för att få ett effektivare nyttjande av de fyra spåren söder om Hässleholm. Därmed skapas mer plats för godståg och regionaltåg.

• Trafikverket bör fortsätta utreda behovet av fler spår närmast storstäderna samt fullfölja planeringsarbetet skyndsamt för båda sträckningarna.

– Regionförstoringseffekter uppstår först när regioner kopplas samman. Att bygga halva järnvägen betyder inte att man får halva nyttan, säger Catharina Håkansson Boman.

Om beslutet trots allt blir en utdragen utbyggnadstakt är järnvägen klar tidigast år 2064, men sannolikt senare. Om så blir fallet bör utbyggnaden av en hel sträcka från ändpunkt till ändpunkt prioriteras. Detta för att höghastighetståg ska trafikera sträckan. Utifrån de kriterier som ställts upp bör sträckan Stockholm–Göteborg byggas först, men i huvudsak parallellt följas av sträckan mot Malmö. I så fall behöver en provisorisk kopplingspunkt byggas på lämplig plats mellan Linköping och Jönköping. Den gör det möjligt för tåg Stockholm–Malmö att utnyttja den nya järnvägen mellan Järna och kopplingspunkten, och söder där om använda Södra stambanan. Kopplingspunkten bidrar både till ytterligare avlastning av Södra stambanan och till kortare restid Stockholm–Malmö.

− Med en finansiering som består av en blandning av statliga anslag, kommunal medfinansiering, och lån i Riksgälden föreslår Sverigeförhandlingen att Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö byggs snabbt, i huvudsak parallellt och färdigställs cirka 2035. I ett sådant perspektiv behöver inte vår utbyggnadsstrategi brytas ner i kortare etapper. Då får vi snabbt ut hela nyttan och utbyggnaden blir betydligt billigare, säger HG Wessberg.

Strategi och underlag:
Utbyggnadsstrategin, Trafikverkets underlag samt ytterligare information finns att hämta på www.sverigeforhandlingen.se/dokument.

Webbsändning
Här kan du se seminariet:

Bilder
Bilder från seminariet finns här.

Inlägget Pressmeddelande: ”Båda sträckorna måste byggas samtidigt och snabbt” dök först upp på Sverigeförhandlingen.

En av de grundläggande idéerna bakom Sverigeförhandlingen är att koppla ihop bostadsbyggande med infrastruktursatsningar. Förhandlingen har i uppdrag att få fram 100 000 nya bostäder runt om i Sverige som en del av satsningarna på höghastighetsjärnväg och kollektivtrafik i storstäderna. Arbetet har resulterat i nära 300 000 bostäder.

– Nu står det klart att målet om nya bostäder har uppnåtts med råge. Överenskommelserna har resulterat i att vi har nära tredubblat regeringens målsättning. 110 000 av de 288 350 bostäderna ska byggas i kommuner längs höghastighetsjärnvägen. 178 350 bostäder är en del av storstadsavtalen med Stockholm, Skåne och Göteborg säger HG Wessberg, förhandlare Sverigeförhandlingen.

Enligt SCB:s statistik bor det i genomsnitt 2,2 personer per hushåll i Sverige. Det innebär att nära 300 000 nya bostäder betyder boende för ca 650 000 personer, vilket motsvarar mer än två hela Malmö.

– Många kommuner har de senaste åren insett vikten av att öka sitt bostadsbyggande, men antal bostäder som byggs blir nästan alltid färre än utlovat. Två av skälen är dåliga kommunikationer och bristen på förutsägbara marknadsförutsättningar. Våra förhandlingar kopplar ihop satsningar på bostäder och infrastruktur, och leder till skarpa avtal mellan stat, kommun och region. Förutsättningarna för marknadens aktörer blir tydliga och transparenta, offentliga investeringar samordnas och bostadsbyggandet ökar, säger Catharina Håkansson Boman, förhandlare Sverigeförhandlingen.

Sverigeförhandlingens metod är en förhandling om medfinansiering med fokus på de nyttor som infrastruktursatsningar skapar, såsom ökat bostadsbyggande. I storstadsförhandlingarna har de kollektivtrafikobjekt med minsta möjliga investeringskostnad och som genererat flest nya bostäder prioriterats. Den statliga medfinansieringen har sedan baserats på mängden bostäder.

Fakta
Det totala antalet bostäder är 288 350, vilka fördelar sig som följande:

• Kommuner längs höghastighetsjärnvägen: 110 000
• Storstadsavtal med Stockholm, Skåne och Göteborg: 178 350 (Lunds 15 000 bostäder räknas in i siffran för höghastighetsjärnvägen)

Inlägget Pressmeddelande: Nära 300 000 bostäder byggs genom Sverigeförhandlingen dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Avtalen mellan Linköpings kommun och Sverigeförhandlingen om Ostlänken är nu färdigförhandlade.

– Jag är nöjd att vi nu är klara med avtalen. Ostlänken ger Linköping möjlighet att fortsätta utvecklas och vår arbetsmarknad utvidgas. Det här spelar stor roll för dagens och morgondagens pendlare, säger kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S).

Avtalen utgår ifrån Ostlänken, Järna – Linköping, som en del av ett system för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö. Höghastighetsjärnvägen planeras för persontåg i upp till 320 km i timmen.

– Avtalen med Linköpings kommun är ett viktigt steg för utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen. Resultatet av förhandlingarna är bra både för kommunens utveckling och för den nya järnvägen, säger Sverigeförhandlingens förhandlingsperson HG Wessberg.

Utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen genom Linköpings tätort inkluderar en station i centralt läge mellan Stångån och riksväg 35 inom befintlig korridor. Inriktningen är att minimera eventuella barriäreffekter i tätbebyggda miljöer. Att Ostlänken går igenom Linköpings tätort innebär att hela passagen genom Linköping finns med.

– Avtalen mellan Linköpings kommun och Sverigeförhandlingen är en viktig milstolpe i att förverkliga Ostlänken och det på ett sätt som är bra för såväl Linköping som de nationella resandebehoven. Härigenom ges goda förutsättningar för ökad tillväxtkraft samtidigt som de som arbetspendlar får glädje av större punktlighet och mer attraktiva restider, säger kommunstyrelsens andre vice ordförande Paul Lindvall (M).

– Regeringen har beslutat om Ostlänken som en första del av ett nationellt höghastighetssystem. Linköping har därför ett strategiskt läge i utbyggnaden av ett nationellt system av höghastighetsjärnvägar mellan de tre storstäderna, säger Sverigeförhandlingens förhandlingsperson Catharina Håkansson Boman.

Avtalen omfattar 15 300 nya bostäder mellan 2016 till 2035, vilket innebär ett åtagande om 765 bostäder per år. Staten finansierar ett grundutförande av station och järnvägsanläggning. Kommunfullmäktige fattar beslut om att godkänna avtalen under hösten.

För ytterligare information:

Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S), 0722-40 07 40
Kommunstyrelsens andre vice ordförande Paul Lindvall (M), 070-211 44 82
Presskontakt Sverigeförhandlingen: Louise Andersson, 070-308 63 43

Inlägget Pressmeddelande: Avtal klart mellan Linköpings kommun och Sverigeförhandlingen – viktigt steg för höghastighetsjärnvägen dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Kapaciteten på Öresundsbron räcker ett bra tag framöver, men en ny fast förbindelse mellan Sverige och Danmark kan ge positiva effekter så som större arbetsmarknad och ökat bostadsbyggande. Därför har Sverige och Danmark enats om att göra en strategisk analys av de nyttor en eventuell fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör kan ge.

Sedan Öresundsbron öppnades år 2000 har persontrafiken över Öresund nästan fördubblats. Därför har frågan väckts om hur länge bron kommer att täcka upp de behov som finns och om det finns behov av en ny förbindelse mellan Sverige och Danmark framöver. I september 2016 tillsattes därför en dansk-svensk arbetsgrupp med representanter från det danska Transportministeriet, Sverigeförhandlingen och Trafikverket.

Arbetsgruppen fick i uppgift att ta fram en gemensam prognos för Danmark och Sverige avseende gods- och persontransporter över Öresund med sikte på år 2040.  Den skulle besvara hur länge nuvarande kapacitet räcker samt vilka trimningsåtgärder som kan genomföras för att nyttja befintlig kapacitet på ett så effektivt sätt som möjligt.

Utredningen som nu är klar har inte visat några kapacitetsproblem på varken väg- eller järnvägssidan, som inte kan lösas med kompletterande investeringar på landsidan under överskådlig tid (ca 2050). Däremot konstateras att en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör skulle korta restiderna samt öka tillgängligheten och integrationen i den norra delen av regionen. Situationen med enbart en tågförbindelse över Öresund bedöms vara sårbar. Risken är liten, men ett längre avbrott för trafiken över Öresund får stora konsekvenser, inte minst för godstrafiken.

– Vi är överens om att man bör titta vidare på tunnelförbindelser mellan Helsingborg och Helsingör men inte utifrån ett kapacitetsperspektiv utan utifrån andra aspekter som till exempel robusthet, en förbättrad bostadsmarknad, restidsvinster, arbetsmarknadsnyttor, miljönyttor, näringslivsnyttor, samhällsutveckling och sociala nyttor, säger HG Wessberg, förhandlare Sverigeförhandlingen.

– Uppdraget har öppnat för ett fördjupat samarbete mellan Danmark och Sverige på nationell nivå. Det är första gången som vi gjort så omfattande gemensamma prognoser av väg- och järnvägstrafiken över sundet. Det samarbetet kommer att fortsätta och utgöra en bra grund för samsyn kring kommande behov på båda sidor sundet och hur vi kan lösa dem, säger Lennart Andersson, regional direktör Syd i Trafikverket.

I den strategiska analysen ska följande ingå:

• en dansk-svensk modell för prognosarbete samt marknadsstudier om transportbranschens bedömning av framtiden,
• trafikupplägg med olika alternativa förbindelser (enbart väg eller väg och järnväg),
• finansieringsmöjligheter/modeller samt möjligheter att söka infrastrukturmedel från EU,
• samhällsekonomisk analys samt strategisk analys av vilka övriga nyttor som kan uppstå, regionalt och nationellt
• hur avgiftspolitiken påverkar mobilitet/integration,
• samhällsnytta och övriga nyttor av en ytterligare förbindelse

Analysen innehåller tunnel för två alternativ – ett för väg och ett för både väg och järnväg. Järnväg dock endast för persontransporter, ej gods.

Fakta

Sverigeförhandlingen har enligt sitt direktiv i uppdrag att ta initiativ till och föra samtal med företrädare för Danmark om ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark samt att lämna ett förslag på hur den fortsatta hanteringen av frågan kan se ut.

Kontaktpersoner

Hans Rode, Sverigeförhandlingen: 072-224 24 58
Lennart Andersson, Trafikverket: 070-519 51 36
Louise Andersson, Sverigeförhandlingen: 070-308 63 43
Pia Höglund, Trafikverket: 070 724 51 25

Ladda ner rapporten

Rapporten kan hämtas här.

Inlägget Pressmeddelande: Sverige och Danmark överens om fortsatt arbete med ny Danmarksförbindelse dök först upp på Sverigeförhandlingen.

–> Pressmaterial – faktablad, kartor m m – finns här

I dag har Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och Sverigeförhandlingen enats kring en betydande satsning om fyra kollektivtrafikobjekt och åtta cykelbanor samt 45 680 nya bostäder i Göteborg.

I dagens överenskommelse har man bland annat enats om Spårväg och citybuss Norra Älvstranden (centrala delen Linnéplatsen-Lindholmen-Brunnsbo), Linbana Järntorget-Wieselgrensplatsen, Citybuss Backastråket och Citybuss Norra Älvstranden (västra och nordvästra delen). I överenskommelsen ingår också åtta cykelobjekt som ska byggas ut.

I Sverigeförhandlingens uppdrag ingår att förhandla om åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken och leder till ökat bostadsbyggande i Sveriges tre storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Skåne. Här ingår också cykelåtgärder som ökar nyttan av de kollektivtrafikåtgärder som parterna förhandlar om.

– Det är glädjande att staten, med denna överenskommelse, kan bidra till kollektivtrafiksatsningar och stora bostadsåtaganden i Göteborg. Det skapas stora samhällsnyttor och integrationen och sammanhållningen mellan olika stadsdelar gynnas. Detta var den sista storstadsöverenskommelsen och med detta har vi nu fullföljt regeringens uppdrag enligt vårt direktiv gällande storstäderna, säger HG Wessberg, förhandlare i Sverigeförhandlingen.

– Överenskommelsen bidrar till att göra Göteborg till en ännu mer sammanhållen, attraktiv och hållbar stad. Vi kommer framöver att bygga massor av nya bostäder inom Älvstaden och i övriga Göteborg. Då är det mycket viktigt att också satsa på ny kollektivtrafik och nya cykelstråk. Särskilt med de två nya förbindelserna över älven kommer det att bli mycket smidigare att ta sig runt i staden, säger Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs Stad.

Sammantaget har objekten en investeringskostnad på 7 241 miljoner kronor. Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och staten investerar tillsammans 7 000 miljoner kronor i kollektivtrafikobjekten och 241 miljoner kronor i utbyggnad av cykelvägnätet. Genom överenskommelsen inom Sverigeförhandlingen medfinansierar staten 3 220 miljoner kronor för kollektivtrafikobjekten, samt 60,25 miljoner kronor för cykelobjekten. Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen ansvarar för utbyggnaden av spårvägen, linbana och busslinjerna. Göteborgs Stad ansvarar för utbyggnad av cykelbanorna och för bostadsåtagandet. Statens medfinansiering är kopplad till de 45 680 bostäder som kommunen nu åtar sig att bygga.

Sverigeförhandlingen bedömer att linbanan kan uppfylla kraven för att kunna få medel från stadsmiljöavtal för ytterligare statlig finansiering. Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen avser att söka detta och avtalet med Sverigeförhandlingen utgör inget hinder för att söka ytterligare statlig medfinansiering upp till 50 procent av investeringsvolymen.

– Om knappt tjugo år kommer Göteborgsområdet ha 200 000 fler invånare än idag. Genom att göra dessa investeringar förbereder vi redan nu för att möta framtidens krav om en attraktiv kollektivtrafik. Vi räknar med att 100 000 fler kommer att arbeta i området, vilket innebär att krav på enkel och pålitlig kollektivtrafik kraftigt ökar efterfrågan. De här satsningarna innebär att vi kortar restider, kopplar samman stadsdelar på ett nytt sätt och gör att många fler kommer att kunna resa med kollektivtrafiken än vad som görs idag. Västra Götalandsregionen markerar vikten av dessa satsningar genom att ta en lika stor andel av satsningen som Göteborg, säger Johnny Magnusson, regionstyrelsens ordförande.

Överenskommelsen ska bekräftas av parterna i kommande avtal. Därefter ska avtalen godkännas av respektive parts beslutande organ.

Fakta

Spårväg och citybuss Norra Älvstranden (centrala delen)
Nybyggnad av spårvägen mellan Linnéplatsen, Lindholmen och Frihamnen samt mellan Hjalmar Brantingsplatsen och Tingstadsvägen. I takt med Älvstadens utveckling och utbyggnad av bostäder och verksamheter krävs en kapacitetsförstärkning av kollektivtrafiken på Norra Älvstranden och Backaplan. En ny älvförbindelse som sammankopplar norra och södra sidan av Göta Älv kommer att öka kapaciteten och robustheten i kollektivtrafiken. Objekten byggs i etapper och planeras vara färdigställda i sin helhet år 2035.

Linbana Järntorget-Wieselgrensplatsen
Nybyggnad av en 3-kablig stadslinbana mellan Järntorget, Lindholmen, Västra Ramberget och Wieselgrensplatsen underlättar kollektivtrafikresor över Göta Älv mellan Göteborgs norra och södra centrum. Denna ska vara på plats redan år 2021 och avlastar då övrig kollektivtrafik under en intensiv period av byggande i centrala Göteborg (Västsvenska paketet och bostäder).

Citybuss – BRT Backastråket
Utbyggnad av ”Citybuss” BRT-anläggning med egen körbana, med linjeföring och sektionsbredd förberedd för spårväg mellan Balladgatan (Tingstad) och Körkarlens gata. Framkomligheten förbättras, attraktiviteten stärks och hela stråket kopplas till den regionala porten Brunnsbo. Planeras vara på plats år 2023.

Citybuss – BRT Norra Älvstranden, västra och nordvästra delen
Utbyggnad av ”Citybuss” BRT-anläggning med egen körbana, med linjeföring och sektionsbredd förberedd för spårväg, Lindholmen-Ivarsbergsmotet-Vårväderstorget. Detta stråk ger en ökad tillgänglighet mellan Biskopsgården, Norra Älvstranden och vidare till Linnéplatsen. Objekten byggs i etapper och planeras vara färdigställd i sin helhet år 2031.

Åtta cykelbanor
Åtta cykelbanor anläggs i anslutning till kollektivtrafiken. Genom att knyta ihop staden med hjälp av cykelbanor i kombination med utbyggnad av kollektivtrafik ökar nyttorna med kollektivtrafikinvesteringarna. Det underlättar cykelanvändandet då fler kan ta sig till och från bostaden och kollektivtrafiksystemen med cykel.

Pressmaterial

Faktablad, kartor m m finns här

Webbsändning

Pressträffen filmades och kan ses i efterhand på: www.sverigeforhandlingen.se

Kontaktpersoner

Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg Stad – nås genom: Joakim Karlsson, pressekreterare , 0702-88 69 09
Johnny Magnusson, regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen – nås genom: Torbjörn Colling, politisk sekreterare, 0700-825219
Helen Eliasson, regionstyrelsens vice ordförande i Västra Götalandsregionen – nås genom: Agnetha Andersson, kommunikatör, 072-361 52 51
HG Wessberg, förhandlingsperson Sverigeförhandlingen – nås genom: Louise Andersson, kommunikationsansvarig, 070-308 63 43
Hans Rode, utredningssekreterare Sverigeförhandlingen, 072-224 24 58

Inlägget Pressmeddelande: Överenskommelse klar i dag – Göteborg satsar stort på kollektivtrafik och 45 680 bostäder i Sverigeförhandlingen dök först upp på Sverigeförhandlingen.

–> Pressmaterial – faktablad, karta m m finns här

I dag har Malmö stad och Region Skåne kommit överens med Sverigeförhandlingen om åtta bussobjekt, Malmöpendeln – Lommabanan etapp 2, fjorton cykelbanor samt 28 550 nya bostäder i storstadsområde Malmö. Detta är den största kollektivtrafiksatsningen i Malmö sedan Citytunneln byggdes.

I Sverigeförhandlingens uppdrag ingår att förhandla om åtgärder som förbättrar kollektivtrafiken och leder till ökat bostadsbyggande i Sveriges tre storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Skåne. Här ingår också cykelåtgärder som ökar nyttan av de kollektivtrafikåtgärder som parterna förhandlar om.

I dagens överenskommelse mellan Malmö kommun, Region Skåne och Sverigeförhandlingen har man bland annat enats om åtta stadsbusslinjer med hög kapacitet – här ingår fyra linjer för MalmöExpressen samt fyra andra stadsbussobjekt. Vidare avtalas om Malmöpendeln – Lommabanan etapp 2, som leder till utvecklad pågatågstrafik in i Malmö. I överenskommelsen ingår också 14 cykelobjekt som ska byggas ut. Cykelbanorna kommer i kombination med kollektivtrafikinvesteringarna att binda ihop Malmö bättre.

– Överenskommelsen om kollektivtrafiksatsningar och stora bostadsåtaganden skapar stora nyttor både på arbetsmarknaden och för näringslivet och gynnar inte minst integrationen. Det är glädjande att staten kan bidra till att påskynda en sådan samhällsutveckling, säger HG Wessberg, förhandlare i Sverigeförhandlingen.

– Med fyra miljarder i investeringar är det här den största satsningen på infrastruktur och kollektivtrafik i Malmö sedan Citytunneln. Satsningarna gör det snabbare och smidigare att åka kollektivt till och från Malmö och knyter samtidigt samman stadens olika delar till en hållbar helhet. När staden växer fort behövs både bostäder och infrastruktur som skapar god livsmiljö, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad.

Sammantaget har objekten en investeringskostnad på 3 983 miljoner kronor. Malmö stad och staten investerar 3 210 miljoner kronor i bussobjekten och  573 miljoner kronor i utbyggnad av cykelvägnätet. Malmöpendeln finansieras gemensamt av staten, Malmö stad och Region Skåne med totalt 200 miljoner kronor.

Malmö kommun ansvarar för utbyggnaden av busslinjerna, cykelbanorna och bostäderna. Statens medfinansiering är kopplad till de 28 550 bostäder som kommunen nu åtar sig att bygga.  När det gäller Malmöpendeln är det staten som är ansvarig för utbyggnaden. Här bidrar både Malmö kommun och Region Skåne till finansieringen. För samtliga kollektivtrafikobjekt står Region Skåne för trafikering samt depå för bussobjekten.

– Vi är angelägna om att erbjuda ett attraktivt utbud av trafik och smidiga sätt att resa för våra resenärer. Det kräver satsningar. Det är därför glädjande att kunna presentera att Region Skåne satsar 295 miljoner på att bygga ut kollektivtrafiken i Malmö, säger Henrik Fritzon, regionstyrelsens ordförande.

– Dagens överenskommelse är ett bra exempel på vad vi menar med värdeskapande förhandling där samverkan mellan kommun, region och stat fokuserar på nyttor och samhällsutveckling. Vår ambition är att samordna infrastruktur och bostäder för att Sverige ska kunna växa och skapa tillväxt, säger Catharina Håkansson Boman, förhandlare Sverigeförhandlingen.

Överenskommelsen ska bekräftas av parterna i kommande avtal. Därefter ska avtalen godkännas av respektive parts beslutande organ.

Fakta

Elbuss
Utbyggnad av stadsbusskoncept Malmöexpressen på fyra linjer som medför hög kapacitet, utvecklade fordon och bättre framkomlighet i banan samt hållplatser.
Linje 2 Lindängen – Söderkulla – Nyhamnen
Linje 4 Bunkeflostrand/Limhamn – Segevång
Linje 5 Stenkällan – Rosengård – Västra hamnen (utveckling av dagens MalmöExpressen)
Linje 8 Lindängen – Hermodsdal – Västra Hamnen

Utbyggnad av övriga stadsbussobjekt
Linje 3 Ringlinjen
Linje 6 Klagshamn – Fortuna Hemgården
Linje 9 Ön/Limhamn – Värnhem
Linje 10 Malmö C – Lorensborg – Hyllie – Ikea Hubbhult

Total investeringskostnad är på 3 210 miljoner kronor. Malmö stad åtar sig att bygga totalt 26 750 bostäder som en följd av att busstrafiken byggs ut. Region Skåne svarar för trafikering.

Malmöpendeln – Lommabanan etapp 2
Malmöpendeln – Lommabanan etapp 2 möjliggör en snabb och effektiv pendling med tätare Pågatågstrafik från Kävlinge via Lomma in i Malmö. Trafikupplägget kallas för ”Malmöpendeln”.

Investeringskostnaden är 200 miljoner kronor. Malmö stad åtar sig att bygga totalt 1 800 bostäder som en följd av kollektivtrafikens utbyggnad. Malmö stad avser teckna avtal med kommunerna Lomma och Kävlinge angående bostadsåtagandet kopplat till detta objekt i enlighet med den avsiktsförklaring som Malmö stad, Lomma kommun, Kävlinge kommun och Region Skåne tecknat. Region Skåne svarar för trafikering.

14 cykelbanor
Genom att knyta ihop staden med hjälp av cykelbanor i kombination med utbyggnad av kollektivtrafik ökar nyttorna med kollektivtrafikinvesteringarna. Då fler kan ta sig till och från kollektivtrafiksystemen, ökar resandeunderlaget. 14 cykelbanor anläggs i anslutning till kollektivtrafiken med en investeringskostnad på 573 miljoner kronor. Staten medfinansierar med 143,3 miljoner kronor till cykelobjekten.

Pressmaterial

Faktablad, karta m m finns här

Webbsändning

Pressträffen filmades och kommer att kunna ses i efterhand här på  www.sverigeforhandlingen.se

Kontaktpersoner

Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad: 0735-79 97 01
Henrik Fritzon, regionstyrelsens ordförande i Region Skåne – nås genom Malin Tykesson, presschef: 0725-99 76 04
Louise Andersson, kommunikationsansvarig Sverigeförhandlingen: 070-308 63 43

Inlägget Pressmeddelande: Överenskommelse klar i dag – stor satsning på kollektivtrafik, cykel och 28 550 bostäder i Malmö  dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Diskussioner har nu inletts mellan Västra Götalandsregionen, berörda kommuner, Swedavia, Sverigeförhandlingen och Trafikverket om en möjlig ny inriktning för utbyggnaden av järnväg mellan Göteborg och Borås. Det som diskuteras är att i en första fas trafikera sträckan med snabba regionaltåg, men samtidigt förbereda så att den kan byggas ut för höghastighetstrafik när övriga delar av sträckan Göteborg − Stockholm tillkommer.

Inlägget Pressmeddelande: Ny möjlig utformning av järnväg Göteborg − Borås dök först upp på Sverigeförhandlingen.