Detta är en debattartikel publicerad i Dagens Industri den 17 november.
Enligt det traditionella sättet att mäta är höghastighetsjärnvägen olönsam. Men så snäva analyser missar den samhällsutveckling som stora infrastrukturprojekt ger. Vi anser därför att ett bredare synsätt än i dag måste användas när framtida infrastrukturprojekts nytta bedöms, skriver HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlingen.
Sverige växer både befolkningsmässigt och ekonomiskt. Också resandet ökar. Samtidigt brottas järnvägen med nedslitna och överbelastade spår som försämrar punktligheten och försvårar underhållsarbetet. Hårt trafikerade sträckor har i dag inte plats för fler tåg och godset trängs ut på vägarna.
En ny och modern höghastighetsjärnväg skapar inte bara mer kapacitet i järnvägssystemet. Det ger människor större frihet, oavhängigt bostad eller arbete, samtidigt som företagen får bättre möjligheter att attrahera rätt kompetens.
Järnvägen har stor betydelse för att knyta Europas städer närmare varandra. Det är så vi kan stärka ekonomisk tillväxt och integration. Urbaniseringsprocesser pågår överallt på alla geografiska nivåer. Tron att urbaniseringen skulle avstanna på grund av internet, mobiltelefoner och datorer, som gör att vi kan bo och arbeta var som helst, har inte besannats. Tvärtom, hävdar professor Johan Klaesson och forskaren Lars Pettersson, båda verksamma vid internationella handelshögskolan i Jönköping.
Städer är fortsatt attraktivast för näringslivet. Och trots att det produceras allt fler varor så är det i tjänstesektorn som allt fler människor arbetar. Pendling är därför en viktig regional utvecklingsfaktor. Studier visar att pendlingsviljan är hög så länge restiderna kan hållas under en timme. Hur omfattande regionförstoringseffekterna kan bli beror på hur stora arbetsmarknadsregioner som kan växa fram. Helt avgörande blir då hur långt pendlare kan förflytta sig inom pendlingstiden. Det är i detta sammanhang som höghastighetståg framstår som intressanta som en ny typ av snabbare infrastruktur. Att knyta samman landets växande städer med varandra är att stärka dem och därmed Sveriges internationella konkurrenskraft och välfärd.
Funktionella regioner med bra tillgänglighet växer snabbare än andra regioner konstaterar Klaesson och Pettersson. Och parallellt med en växande befolkning ökar även lönenivå och BNP snabbare än genomsnittet.
Sverigeförhandlingens uppdrag är att koppla samman infrastruktur och bostäder och bidra till samhällsutveckling. Under vårt arbete har vi som företrädare för staten fört dialog och förhandlat med kommuner och regioner längs hela järnvägssystemet. Det har resulterat i stora bostadsåtaganden och höga regionala och lokala ambitioner som nu formaliseras i avtal. Detta är ett gemensamt samhällsbyggande som kommer att få långsiktiga effekter på svensk ekonomi.
Enligt det traditionella sättet att mäta en infrastrukturinvesterings framtida samhällsekonomiska betydelse så är höghastighetsjärnvägen olönsam, liksom alla större järnvägsinvesteringar. Om man i stället utgår från de erfarenheter som följer av regionförstoring och den tillväxt som kan relateras till den så ger det en annan bild. En klassisk kostnadsnyttoanalys speglar inte dynamisk utveckling som ekonomisk tillväxt och ekonomisk integration mellan regioner.
Enligt beräkningar kan en investering på drygt 200 miljarder bli lönsam redan vid en tillväxtökning på 0,03 procent. Med snabba arbetsresor inom och mellan regionerna är det inte ett oöverstigligt mål. Som en jämförelse kan nämnas att om en rörlig helgdag, som till exempel Alla Helgons dag, skulle infalla på en vardag fem gånger av sju istället för alltid på en lördag som den gör nu, skulle det innebära en BNP-minskning med 0,2 procent.
Vår egen slutsats är att trafiksektorns roll måste ses som samhällsutvecklare snarare än som infrastrukturhållare när det gäller höghastighetsjärnvägen.
HG Wessberg
Catharina Håkansson Boman
Sverigeförhandlingen
Artikeln kan läsas i Dagens Industri här.
Johan Klaessons och Lars Petterssons rapport finns att läsa här.
