I en ny rapport av Johan Klaesson och Lars Pettersson, professor respektive forskare i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, diskuteras för- och nackdelar med olika metoder för att beräkna den kommande nyttan av infrastrukturinvesteringar. En slutsats är att fler metoder än kostnads-nyttoanalys krävs för att mäta höghastighetsjärnvägens samhällsnytta.
Bakgrunden till rapporten är enligt författarna dels att intresset för ekonomiska analyser av infrastrukturinvesteringar ökar, dels att synen på trafiksektorn har vidgats; från rollen som en infrastrukturhållare till en samhällsutvecklare. Det innebär att de relevanta frågeställningarna berör mycket mer än bara nyttor som tidsvinster, utan även till exempel hur investeringarna driver ekonomisk tillväxt, arbetsmarknad och regionförstoring.
Mot bakgrund av detta diskuterar rapporten hur dessa nyttor bäst kan analyseras, och tre metoder jämförs: CBA-analyser (cost-benefit-analysis, kostnads-nyttoanalys), allmänna jämviktsmodeller, och WEB (wider economic benefits).
Klaesson och Pettersson drar slutsatsen att kostnads-nyttokalkyler, som vanligtvis används i dessa sammanhang, främst är motiverade vid utvärderingar av trafiksektorns roll som infrastrukturhållare. Men när det gäller de vidare uppdraget som samhällsutvecklare, och ekonomiskt strukturomvälvande projekt som höghastighetsjärnvägen, krävs fler angreppssätt eftersom kostnads-nyttoanalysen inte är utvecklad för att spegla dynamisk utveckling som ekonomisk tillväxt och ekonomisk integration mellan regioner.
Forskarna menar att det inte finns någon metod som på egen hand fångar hela nyttan hos ett projekt som höghastighetsjärnvägen, utan att det behövs mer än en. Då går det att på ett djupare sätt analysera hur ekonomisk tillväxt, näringslivsutveckling, arbetsmarknad m.m. kan förväntas påverkas, och vilken potential investeringarna kan bidra till.
Hela rapporten, ”Infrastrukturinvesteringar och ekonomisk tillväxt – teori, modeller och ex ante utvärdering” kan läsas här.
Våra förhandlare har skrivit en debattartikel i Dagens Industri om rapporten, som kan läsas här.
