Höghastighetsjärnväg i Frankrike

Förhandlingspersonerna: ”Vad får vi för pengarna?”

In AKTUELLT by sandra

HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, förhandlingspersoner på Sverigeförhandlingen

Förhandlingspersonerna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman skriver i dagens nyhetsbrev om nyttan med höghastighetsjärnvägen, se nedan. Läs hela nyhetsbrevet här.


”Nu är höghastighetsjärnvägen på allas läppar och kostnaderna diskuteras flitigt. Jo, dyrt blir det, för det är dyrt att bygga järnväg. Det har varit dyrt för alla de länder i Europa (Frankrike, Spanien, England, Tyskland, Holland, Belgien, Italien m.fl.) och övriga länder i världen som valt att bygga ny järnväg med modern teknik. Vi kan konstatera att det kommer att vara en stor investering, men det är en investering som skapar nyttor och tillväxt för många generationer framöver.

De flesta är nog eniga om att dagens järnvägssystem inte fungerar optimalt. Detta beror främst på att det är trångt på spåren. Vi behöver helt enkelt mer kapacitet på vår järnväg och därför behöver vi förstärka systemet. Att bygga nya spår längs nya sträckningar skapar tillväxt, nya arbetsmarknadsregioner, avsevärt bättre restider och nya bostäder längs sträckningarna. Samtidigt avlastar vi de befintliga banorna och får mer plats för person- och godstrafik. Lika viktigt är att vi underlättar för underhåll och därmed får en bättre punktlighet i hela systemet. Fungerar trafiken bättre i södra Sverige kommer detta också att påverka trafiken norrut. Vi skapar helt enkelt ett bättre järnvägssystem för hela landet.

Trafikverket tittar just nu på kostnaderna för, och nyttan med, att enbart förstärka befintliga stambanor. Det är ett alternativ som kan bli billigare, men där vi sannolikt inte skulle uppnå samma nyttor gällande arbetsmarknad och restider. Vi skulle dessutom behöva leva med stora störningar för järnvägstrafiken under hela byggtiden. Med nya banor kan tågen köra snabbare och genom kommuner och regioner som i dag saknar bra tågförbindelser.

Att bygga med modern teknik innebär att vi kan åka snabbt. Utan tvekan innebär det fördelar för storstäderna, men framför allt skapar det nya arbetsmarknadsregioner längs den nya sträckningen. Näringslivet har stort behov av bra infrastruktur för att hitta rätt kompetens. Kortare restider/pendlingsmöjligheter innebär större arbetsmarknader och bättre kompetensmatchning. Ett exempel är Göteborg-Borås där resan kommer att ta 30 minuter med en ny järnväg istället för en timme som i dag. Resan mellan Linköping-Borås tar som bäst cirka 2 timmar och 50 minuter – med en ny järnväg tar den mindre än en timme. Andra exempel är Göteborg-Jönköping där restiden minskar från 1 timme och 56 minuter till mindre än en timme. Detta är bara några exempel som visar på att det kommer att bli stora förändringar när det gäller restider längs de nya banorna och alltså inte bara mellan storstäderna.

Nyttorna är många och kostnaden är stor men den exakta kostnaden, både för den nya höghastighetsjärnvägen och en alternativ kostnad för att förstärka det gamla systemet, får vi i månadsskiftet maj/juni. Siffrorna kommer att vara av den kvalitet som gör att politiker kan ta ställning och att debattörer, forskare och andra intresserade har ett bättre underlag för en nyanserad diskussion kring höghastighetsjärnvägens vara eller icke vara. Det ser vi fram emot.”

// HG Wessberg & Catharina Håkansson Boman, förhandlingspersoner på Sverigeförhandlingen.


Fler nyhetsbrev finns att läsa på: www.sverigeforhandlingen.se/nyhetsbrev