Öppenhet genom hela projektet, att snabbt besvara frågor, att kommunicera istället för att informera, att skapa ett intressant innehåll och att visa båda sidor av projektet. Detta är några av de principer som styr kommunikationsarbetet för den nya tunnelbanesträckan i Amsterdam. Projektet har på så vis gått från att vara ett illa omtyckt projekt till att i dag vara både accepterat och uppskattat.
I förra veckan besökte Sverigeförhandlingen tillsammans med Trafikverket organisationen för bygget av den nord-sydliga tunnelbanesträckan i Amsterdam. Det är ett projekt som har varit igång sedan 2002 och där det mesta har gått fel. Hus har sjunkit, vattenläckor har uppstått, budgeten har överskridits med 1,7 miljarder euro och tidsplanen har överskridits med 8 år. Det är ett riskfyllt arbete mitt inne i en stad med gamla hus och många kanaler. En riktig utmaning helt enkelt.
Öppenhet och människor som berättar
År 2008 stoppades projektet efter att alltför många bakslag och en skenande budget. En kommission fick i uppgift att genomlysa arbetet och sätta en agenda för en eventuell fortsättning. Här var kommunikationen en nyckelfråga. De 16 kommunikatörerna som arbetade med bygget fick nu tänka nytt. Öppenheten skulle genomsyra arbetet.
Projektet satte upp en ny webbplats där arbetet kunde följas både via webbkameror och nyhetstexter. Twitter, Facebook och Youtube var andra viktiga kanaler som förmedlade det dagliga arbetet. Istället för att ensidigt informera om tekniska frågor i kluriga informationsbroschyrer är det i dag personalen som själva berättar vad de gör och även möter de boende för att svara på frågor.
Under själva borrningen placerades det ut en stor röd pil i järn som visade var tunnelborrmaskinen befann sig just då. Pilen flyttades ett par-tre gånger i veckan för att ge en realistisk uppfattning om projektets framskridande.
Realistisk kommunikation
Till projektet kommer det in ungefär 180-200 mejl i veckan som besvaras på webbplatsen inom 24 timmar. Informationen som publiceras är öppen och ärlig vilket innebär att inget döljs utan både bra och dåligt kommuniceras. På webbplatsen finns också risker med projektet listade med svar på vilka åtgärder som ska vidtas om något inträffar. Ett omdiskuterat grepp som visat sig väldigt lyckat hos de boende, som nu känner en trygghet med projektet.
Om ca två och ett halvt år ska det vara klart och då ska Amsterdam få sin efterlängtade tunnelbanelinje där sträckan går från norr till syd och är 9,7 km lång. Då har projektet gått från att ha varit misstrott av Amsterdamborna till att ett förtroende för projektet har skapats och de boende till syvende och sist är stolta över sin nya tunnelbana.
Se bilder från studieresan till Amsterdam på Flickr.
Länk till projektets webbplats: www.hierzijnwij.nu.
