HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG

Höghastighetsjärnväg

UPPDRAGET

Texten har löpande byggts på under uppdragets gång och uppdateras nu inte längre.

Mellan Göteborg och Stockholm på två timmar. Malmö-Stockholm på två och en halv.
Sverigeförhandlingen tillsattes av regeringen sommaren 2014. Uppdraget består bland annat i att ta fram principer för finansiering av landets första höghastighetsjärnväg, analysera de kommersiella förutsättningarna för trafikering av denna samt föreslå en utbyggnadsstrategi på en övergripande nivå. I uppdraget ingår också att förhandla fram en medfinansiering från kommunerna samt avtala om ökat bostadsbyggande.

Syftet med förhandlingen är att möjliggöra ett snabbt genomförande av en ny höghastighetsjärnväg på ett sätt som maximerar dess samhällsekonomiska lönsamhet och som landar i bindande avtal om utbyggnad av järnväg, stationer och bostäder, inklusive tidplan och finansiering.

Varför höghastighetsjärnväg?
Järnvägstrafiken har under en längre period ökat kraftigt och denna utveckling förväntas fortsätta framöver. Kapacitetsutnyttjandet på många järnvägssträckor är i dag mycket högt, inte bara närmast de största städerna. Detta leder till hög känslighet för störningar, låga hastigheter och stora punktlighetsproblem för den långväga trafiken, samt svårigheter för de regionala huvudmännen att erhålla kapacitet för önskad trafik. Parallellt med förstärkt underhåll och reinvesteringar i järnvägsinfrastrukturen behöver ny kapacitet tillföras genom nya höghastighetsjärnvägar. Detta för att kunna tillgodose medborgarnas och näringslivets behov av snabba, effektiva och punktliga resor och transporter.

Med en ny modern järnväg ökas den samlade järnvägskapaciteten avsevärt och storstadsområdena knyts samman då höghastighetsjärnvägen gör det möjligt att resa sträckan Stockholm-Göteborg på två timmar och Stockholm-Malmö på två och en halv.

Den nya järnvägen knyter samman storstadsregionerna med kortare restider, men lika viktigt är att den bidrar till regionförstoring med större arbetsmarknadsregioner. Åtta av Sveriges tio befolkningsmässigt största kommuner ligger direkt vid eller i nära anslutning till höghastighetsjärnvägen.

Att bygga nya spår längs nya sträckningar skapar tillväxt, nya arbetsmarknadsregioner, avsevärt bättre restider och nya bostäder längs sträckningarna. Genom att Västra och Södra stambanan avlastas förbättras förutsättningarna för regional tågtrafik och godstransporter. Inte minst förbättrar vi möjligheterna till underhåll på de befintliga stambanorna. Fungerar trafiken bättre i södra Sverige kommer detta också att påverka trafiken norrut. Vi skapar helt enkelt ett bättre järnvägssystem för hela landet. De korta restiderna kommer att främja ett ökat tågresande och den nya järnvägen kan därigenom bidra till mindre koldioxidutsläpp från trafiken.

Kopplingen till Europa och resten av världen stärks eftersom de tåg som är tänkta att trafikera höghastighetsbanorna också ska kunna köra på befintliga järnvägar. På så vis kan de köra direkt in i våra storstäder och vidare mot exempelvis Uppsala och Arlanda, Köpenhamn och Hamburg.

Bostäder och tillväxt i hela landet
Satsningen på höghastighetsjärnväg skapar förutsättningar för snabbt och hållbart resande, ökat bostadsbyggande, större arbetsmarknadsregioner och ökad tillväxt i många kommuner och regioner längs den tänkta sträckningen. Tillväxten kommer att sprida sig långt utanför stationsorterna, helt nya pendlingsstråk kommer att skapas och kapaciteten ökar i hela systemet. I Sverigeförhandlingens uppdrag, som även inkluderar kollektivtrafikåtgärder i storstäderna, ingår att få till stånd minst 100 000 nya bostäder. Flertalet kommer att ligga i storstäderna, men väldigt många också i kommuner längs den nya järnvägen. Totalt har förhandlingarna resulterat i 285 400 bostäder längs med höghastighetsjärnvägen och i storstadsregionerna.

70 000 årsarbetskrafter
Höghastighetsjärnvägen kommer även att skapa ett stort behov av arbetskraft under planerings-, projekterings- och byggskedena. Därtill kommer arbetskraft för att bygga alla nya bostäder och all lokal infrastruktur.

Utöver många ingenjörer, byggnadsarbetare, konsulter och rallare kommer också många nya jobb att skapas i tjänste- och servicesektorn. Sverigeförhandlingen bedömer att den nya höghastighetsjärnvägen kommer att generera 70 000 årsarbetskrafter enbart inom konsult- och entreprenadbranschen till 2035 då hela systemet beräknas vara utbyggt.

Finansiering och kommersiella förutsättningar
Sverigeförhandlingen har i uppdrag att brett undersöka vilka finansieringsprinciper, såväl finansieringskällor som finansieringsmetoder, som skulle kunna användas för höghastighetsjärnvägen.

Sverigeförhandlingens första analys presenterades i delrapporten ”Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar” som överlämnades till regeringen den 12 januari 2016.

I den utbyggnadsstrategi som Sverigeförhandlingen presenterade i juli 2017 föreslogs en finansiering av höghastighetsjärnvägen som består av en blandning av statliga anslag, kommunal medfinansiering och lån i Riksgälden.

Arbetet med finansieringslösningar har fortsatt under 2017. I Sverigeförhandlingens slutrapport föreslås finansiering via ett eget anslag genom lån i Riksgälden. Sverigeförhandlingen föreslår också att Riksgälden får i uppdrag att utvärdera möjligheten att en del av upplåningen sker i form av gröna obligationer.

Teknik och hastigheter
Banorna byggs enligt Sverigeförhandlingens förslag i första hand för persontåg med höga hastigheter på 320 km/h. Internationellt är idag det vanligaste att bygga för hastigheter från 300 km/h och uppåt.

Förutom höghastighetståg kommer även snabba regionaltåg som kör i cirka 250 km/h att trafikera de nya banorna. För att denna mix av trafik ska ha förutsättningar att fungera krävs bland annat att antalet stationer begränsas. Annars ökar risken att den kapacitetsproblematik som drabbat de befintliga järnvägarna också kommer att drabba de nybyggda. Därför är det också viktigt att skillnaderna i genomsnittshastighet inte blir för stor.

Eftersom det ska vara möjligt att de tåg som trafikerar höghastighetsbanorna också ska kunna trafikera befintliga järnvägar utgår arbetet från att de nya banorna byggs kompatibelt med befintlig teknik.
Den nya järnvägen byggs på ett sätt som gör att de normalt inte kan trafikeras med godståg. Däremot bidrar höghastighetsjärnvägen till ökad godstrafik genom att större kapacitet kan frigöras för gods på det befintliga järnvägsnätet.

Förhandlingsarbetet
Förhandlingarna startade den 1 februari 2016 för höghastighetsjärnvägen och den 8 februari 2016 för storstadsåtgärderna. Inför förhandlingarna presenterade Sverigeförhandlingen ett förslag till val av linjesträckning, stationsorter samt dragning genom Småland. Valet av stationsorter baserades på kriterier kopplade till antal invånare, prognosticerade resandeströmmar, bostadsbyggande och stationens betydelse som bytespunkt. Valet av linjesträckning genom Småland baserades på kriterier avseende investeringskostnad, samhällsekonomiska nyttor, bostadsbyggande och restid mellan ändpunkterna.

Information om de överenskommelser och avtal som slutits finns att läsa på www.forhandling.sverigeforhandlingen.se/overenskommelser.

Marknadstillträde och tåglägestilldelning
I vår delrapport i januari 2016 pekade vi bland annat på behov av förändringar i den lagtext som reglerar delar av kapacitetsfördelningsprocessen, både för att vi sett ett behov av längre framförhållning och en prioritering som tydligare pekar ut att höghastighetståg och snabba storregionala tåg bör prioriteras.

Under våren 2016 påbörjades med att ta fram förslag till dessa ändringar, vilka ska ligga inom ramen för EU:s regelverk. I början av 2017 gjordes en upphandling av konsult för skrivande av författningstexter, författningskommentarer och för konsekvensutredning.

Rapporten Kapacitetstilldelningen på höghastighetsjärnvägen presenterades i december 2017 och kan läsas här.

Utbyggnadsstrategi
Enligt Sverigeförhandlingens direktiv ska förhandlingspersonen föreslå en strategi för utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg med hänsyn till sådana banors kostnader och nyttor. Strategin ska innehålla lämplig utbyggnadsordning, sträckningar samt stationsuppehåll.

Vårt förslag till utbyggnadsstrategi i delrapport två (januari 2016) var bland annat att prioritera färdigställandet av en hel delsträcka ändpunkt till ändpunkt för att realisera investeringarna och få tillstånd trafik med höghastighetståg så snart som möjligt.

I juli 2017 presenterade Sverigeförhandlingen sin slutliga utbyggnadsstrategi och föreslog där att båda sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö byggs ut skyndsamt och så nära varandra i tid som möjligt. Den kan läsas här.

Parallella processer
Parallellt med Sverigeförhandlingens uppdrag har också den ordinarie fysiska planeringsprocessen pågått med exempelvis åtgärdsvalsstudier, järnvägsplaner, ansökan om tillåtlighetsprövning etcetera. Den processen har som vanligt drivits av Trafikverket, men i mycket nära samarbete med Sverigeförhandlingen.

Vad som händer i Trafikverkets arbete kan du läsa mer om här.