CYKELÅTGÄRDER I SAMBAND MED HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄGEN

I anslutning till förhandlingen om höghastighetsjärnväg (dir 2014:106) har vi i uppdrag att analysera möjligheter att utnyttja järnvägens bygg- och servicevägar som cykelbanor. Vi ska även analysera vilka åtgärder som kan genomföras för att öka tillgängligheten för cyklister i anslutning till de stationer som etableras längs de nya stambanorna (dir 2014:113).

Dessa frågor aktualiserar flera följdfrågor – dels vägarnas standard och efterfrågan på att cykla intill höghastighetsjärnvägen, dels ekonomiska och juridiska ansvarsfrågor. Höghastighetsjärnvägen är för närvarande i planeringsfasen, och det är först i byggfasen som behovet och lokaliseringen av såväl bygg- som servicevägar undersöks. Den analys Sverigeförhandlingen gör nu, med stöd av Trafikverket, inriktas därför på mer generella möjligheter att utnyttja bygg- och servicevägar även som cykelbanor.

Trafikverket levererade i februari 2017 två utredningar för att klarlägga ett antal aspekter kring de frågeställningar som rör vårt cykeldirektiv.

I den ena utredningen redovisas internationella erfarenheter från att anlägga cykelvägar invid höghastighetsjärnvägar. Rapportens internationella exempel visar att det är möjligt att använda service- och byggvägarna utmed dem för cykeltrafik. Genom tätbebyggda områden är dessa vägar inte sällan av god kvalitet, med raka sträckor, få korsningar och god tillgänglighet till tågstationer. I Sverige kommer höghastighetsjärnvägen bitvis att gå genom glesbebyggda områden. Där kan det dock främst vara rekreativ långavståndscykling som efterfrågas, vilket inte kräver samma standard.

Den andra utredningen är ett PM om allmänna cykelvägar. Den visar tydligt att juridiken behöver förändras och tydliggöras om servicevägar som tillhör Trafikverket ska kunna användas som cykelvägar. Grunden i gällande rätt är att Trafikverkets uppdrag är infrastruktur för så kallad allmän samfärdsel, och i detta begrepp ingår i dagsläget inte cykling. För att Trafikverket ska kunna anlägga en serviceväg där cykeltrafik tillåts behöver därför begreppet allmän samfärdsel få en bredare betydelse. I Trafikverkets PM föreslås att det kan ske antingen genom tillägg i Väglagen eller genom att det kommer till uttryck i exempelvis en infrastrukturproposition. Båda alternativen skulle kräva vidare utredning.

När det gäller byggvägar kan situationen dock vara en annan. Det visar ett aktuellt exempel från Järfälla kommun, där kommunal mark använts som byggväg av Trafikverket under arbete på Mälarbanan. Där har Trafikverket och kommunen kommit överens om att Trafikverket inte återställer vägen efter färdigt bygge utan låter den ligga kvar för kommunen att använda till cykeltrafik. Sådana lösningar kan göras under nu gällande rätt.

Som vi tidigare konstaterat är behovet av service- och byggvägar för höghastighetsjärnvägen något som definieras sent i planeringsprocessen. Behovet av sådana vägar styrs bland annat av tillgången på allmänna vägar, och inte sällan går servicevägar vinkelrätt in mot höghastighetsjärnvägen och fram till ett teknikhus. Det innebär att även om det kan bli praktiskt, ekonomiskt och juridiskt möjligt att cykla på dessa vägar är det inte säkert att det finns någon efterfrågan.

Analysarbetet kommer nu att fortsätta och slutligen presenteras i vår slutrapport i december 2017.

Trafikverkets rapporter kan laddas ner här:
Cykelvägar längs med höghastighetsjärnvägar – En utredning av internationella erfarenheter och möjligheter
Utredning om allmänna cykelvägar

CYKELÅTGÄRDER I SAMBAND MED STORSTADSÅTGÄRDER

I samband med förhandling om åtgärder i storstad har Sverigeförhandlingen regeringens uppdrag att ingå överenskommelser med berörda aktörer i Stockholmsregionen, Göteborgsregionen samt Malmö, Lund och Helsingborg i västra Skåne. Överenskommelserna gäller sådana åtgärder som ökar tillgänglighet och kapacitet i transportsystemet och leder till ett ökat bostadsbyggande i dessa län (dir 2014:106). I tilläggsdirektivet (dir 2014:113) anges att i anslutning till dessa överenskommelser kan även åtgärder som kostnadseffektivt förbättrar tillgängligheten, framkomligheten och trafiksäkerheten för cyklister ingå. En förutsättning är att cykelåtgärden samtidigt knyter an till, och ökar nyttan av, andra storstadsåtgärder.

Under hösten 2015 skickade kommuner och regioner in förhandlingsunderlag i form av nyttoanalyser till Sverigeförhandlingen. Underlaget omfattar bland annat beskrivningar av cykelåtgärden, kostnadsberäkningar och även beräkningar med GC-kalk*. Underlaget innehåller också de kommunala nyttorna och uppgifter om hur cykelåtgärden knyter an till aktuell kollektivtrafikåtgärd.

Förhandlingarna inleddes den 8 februari 2016 och den 10 februari 2017 tecknades de första avtalen, med Helsingborgs stad, Lunds kommun och Region Skåne. De innehåller satsningar på bland annat cykelåtgärder, spårväg och Bus Rapid Transit-linjer (BRT) för drygt 1,5 miljard kronor. De överenskommelser som är gjorda går att finna på www.forhandling.sverigeforhandlingen.se/overenskommelser.

*Ett Excelbaserat verktyg för samhällsekonomiska kalkyler för gång- och cykelåtgärder

Relaterat:

Tilläggsdirektiv om cykel (2014:113)

Förhandlingsstart om storstadsåtgärder – samlad info

FAQ om storstadsåtgärder (inkl. cykel)

Cykeldirektivet på Regeringskansliet.se (extern länk)

Länk till verktyget GC-kalk på Trafikverkets webbplats (extern länk)

Vi lär oss om cykling av Nederländerna

Dokument: Cykelåtgärder i storstäder