-> Längst ner på sidan finns länk till slutrapporten, webbsändning av presskonferensen m. m.

Vid en presskonferens idag överlämnade Sverigeförhandlingen sin slutrapport till infrastrukturminister Tomas Eneroth. I samband med detta överlämnades också de avtal som förhandlingen slutit med 20 kommuner och 6 regioner om förbättrad kollektivtrafik i våra storstäder, höghastighetsjärnväg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö samt 285 400 nya bostäder.

Sverige planerar att bygga sin första höghastighetsjärnväg och det har varit Sverigeförhandlingens uppgift att med förhandlarna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman möjliggöra ett snabbt genomförande av den 75 mil långa järnvägen. Förhandlingarna om stationsläge, medfinansiering och nya bostäder är nu klara och avtalen med kommuner och regioner om Sveriges största infrastruktursatsning på 150 år är undertecknade.

Sverigeförhandlingen har även haft i uppdrag att ingå överenskommelser som förbättrar kollektivtrafiken och ökar bostadsbyggandet i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Skåne. Resultatet är en rekordstor satsning på hållbara städer som kan växa och utvecklas. Förhandlingarna har lett till avtal om utbyggd kollektivtrafik och cykelåtgärder till en total investeringskostnad på 38,4 miljarder kronor. Det handlar om allt från ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan i Stockholm till BRT-lösningar i Skåne och linbana i Göteborg samt totalt 13,8 mil ny cykelbana i våra tre storstadsregioner.

Förhandlingarna har kopplat ihop infrastruktursatsningarna med åtaganden om bostadsbyggande.

− Sverigeförhandlingens uppdrag har inte bara varit att lösa ett transportproblem. Det handlar om ett helt samhällsbygge och vi har lika mycket varit en bostadsförhandling. Vårt mål om 100 000 nya bostäder har vi uppnått med råge. I dag har vi avtal om totalt 285 400 nya bostäder i våra storstäder och längs den nya höghastighetsjärnvägen, säger HG Wessberg.

− Vårt arbetssätt bygger på en värdeskapande förhandlingsmodell som baseras på nyttor. Den har gett tydliga resultat och vi föreslår därför i vår slutrapport att modellen ska fortsätta användas i kommande förhandlingar mellan staten, kommuner och regioner, säger Catharina Håkansson Boman.

Sveriges första höghastighetsjärnväg
Sverige behöver bygga nya järnvägsspår. Södra och Västra stambanan har snart nått sitt kapacitetstak samtidigt som efterfrågan på person- och godstrafik fortsätter att öka. Att hitta utrymme för underhåll blir allt svårare och effekten är ett sårbart system med stora störningar.

De nya spåren minskar trycket på de gamla banorna och ökar punktligheten i hela systemet. Men höghastighetståg ger också samhällsutvecklande effekter som inget annat trafikslag kan ge. De höga hastigheterna förstorar arbetsmarknadsregionerna och ökar möjligheterna att bo och arbeta där man vill. Med större marknader får företag lättare att växa. Möjligheten att nå klimatmålen ökar då tåget blir ett pålitligt val för gods och ett självklart alternativ för resenärer som tidigare tagit flyget.

− Nu ritar vi om kartan för Sverige och binder ihop hela södra Sverige till en stor arbetsmarknadsregion. När vi bygger ut järnvägen för höghastighetståg som kan köra i hastigheter om 320 km/h skapar det enorma samhälls- och klimateffekter. 10 miljoner människor inom triangeln Stockholm, Malmö–Köpenhamn och Göteborg kommer att kunna nå varandra inom 2-3 timmars restid. Höghastighetsjärnvägen är dessutom ett viktigt bidrag för att Sverige ska vara koldioxidneutralt 2045, säger Catharina Håkansson Boman.

I slutrapporten föreslår Sverigeförhandlingen följande:

• • Höghastighetsjärnvägen ska byggas för tåg som kan köra i hastigheter om 320 km/h. Då blir restiden Stockholm–Göteborg två timmar och Stockholm–Malmö två och en halv timmar. Spåren kommer också att trafikeras av snabb storregional tågtrafik i 250 km/h.

• • Utbyggnaden ska ske snabbt och båda sträckorna bör vara färdigställda cirka 2035. Det är en förutsättning för att realisera alla samhällsnyttor och de stora klimateffekterna. Bygger man snabbt och på rätt sätt kan höghastighetsjärnvägen vara klimatneutral fyra år efter trafikstart. En mer långsam utbyggnad innebär dessutom merkostnader.

• • Byggandet av höghastighetsjärnvägen ska finansieras via ett eget anslag genom lån i Riksgälden.

• • Gröna obligationer är ett sätt att bidra till gröna investeringar och en hållbar finansmarknad. Vi föreslår därför att Riksgälden får i uppdrag att utvärdera möjligheterna att en del av upplåningen sker i form av gröna obligationer.

• • För att skapa transparens och tydlighet föreslår vi att arbetet med höghastighetsjärnvägens planering och utbyggnad bedrivs inom en egen projektorganisation t.ex. i form av ett helägt statligt bolag eller som en del av en befintlig organisation.

− Höghastighetsjärnvägen är vår största infrastruktursatsning på 150 år och en nödvändig satsning på vårt järnvägssystem. Med lånefinansiering kan järnvägen byggas ut snabbt, vilket är en förutsättning för att få ut alla samhällsnyttor och klimateffekter. Då riskerar vi heller inte att under lång tid tränga ut andra angelägna infrastrukturinvesteringar. Höghastighetsjärnvägen är ett samhällsbygge som inte kan vänta, säger HG Wessberg.

Hela slutrapporten ”Infrastruktur och bostäder – ett gemensamt samhällsbygge, SOU 2017:107” kan laddas ner här.

Rapporten innehåller även resultaten av arbetet med ny fast förbindelse till Danmark, järnväg i norr, Östlig förbindelse m.m.

Frågor och svar om rapporten finns här.

På webbplatsen finns även Sverigeförhandlingens delrapport ”Kapacitetstilldelningen på höghastighetsjärnvägen – SOU_2017_105” som överlämnades tillsammans med slutrapporten.

Webbsändningen av dagens presskonferens kan ses här:

Inlägget Sverigeförhandlingens slutrapport överlämnad − höghastighetsjärnväg, kollektivtrafik och 285 400 bostäder dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Vad har Sverigeförhandlingens uppdrag varit?
Uppdraget har varit att avtala om ökat bostadsbyggande och utbyggnad av ny infrastruktur. Det har inneburit ett helhetsperspektiv på planering av infrastruktur och bostäder. Utgångspunkten för förhandlingarna har varit att finna ett gemensamt intresse för resultatet på såväl nationell, regional som lokal nivå.

Huvudpunkterna i Sverigeförhandlingens uppdrag har varit att:

• ta fram förslag till principer för finansiering samt förslag till utbyggnad för att möjliggöra ett snabbt ge­nom­förande av Sveriges första höghastighetsjärnväg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö;
• analysera förutsättningarna för att stärka järnvägsförbindelserna mellan den nya höghastighetsjärnvägen och norra Sverige;
• ingå överenskommelser om utbyggd kollektivtrafik, ökat bostadsbyggande och cykelobjekt i storstäder;
• analysera och pröva möjliga finansieringslösningar för en östlig förbindelse i Stockholm;
• ta initiativ till och föra samtal med företrädare för Danmark om ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark.
• att i anslutning till förhandlingen om höghastighetsjärnväg analysera möjligheter att utnyttja järnvägens bygg- och servicevägar som cykelbanor samt åtgärder för att öka tillgängligheten för cyklister i anslutning till stationerna längs de nya stambanorna.

När och hur startade arbetet?
Regeringen beslutade 1 juli 2014 att tillsätta en särskild utredare som skulle fungera som förhandlingsperson i kommittén för utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (dir 2014:106), numera kallad Sverigeförhandlingen. HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman utsågs till förhandlingspersoner. Den 17 juli 2014 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv för att främja cykling (dir 2014:113).

Hur har arbetet bedrivits?
Grunden i Sverigeförhandlingens arbetssätt har varit samverkan mellan stat, region/landsting och kommun genom en värdeskapande förhandlingsmodell som baseras på nyttor. En värdeskapande förhandling innebär att man i stället för att ha fördelning av kostnader som utgångspunkt diskuterar parternas olika intressen och söker den mest värdefulla lösningen för alla parter. Det sammanlagda resultatet blir då totalt sett större än parternas enskilda delar. Med ett transparent förhållningssätt skapas ett långsiktigt ansvarsta­gande för det gemensamma samhällsbygget.

De nyttor som vi utgått från i förhandlingarna är bostadsnyttor, restidsnyttor, arbetsmarknads- och näringslivsnyttor, miljönyttor samt sociala nyttor.

Vad är resultatet angående höghastighetsjärnvägen?
Sverigeförhandlingen har för statens räkning tecknat avtal med kommuner och regioner längs den framtida höghastighetsjärnvägen – Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping, Linköping, Tranås, Jön­köping, Värnamo, Hässleholm, Lund och Borås kommun. De regioner som avtal slutits med är Sörmland, Östergötland, Jönköping, Skåne och Västra Götaland.

Avtalen om­fattar åtaganden om att medfinansiera höghastighetsjärnvägen om sam­manlagt 1 241,5 miljoner kronor och om att upp­föra 92 270 nya bostäder. I avtalen regleras även stationslägen, åtagande om att sprida nyttorna till regionen, uppföljningsorganisation m.m.

Med en höghastighetsjärnväg knyts hela södra Sverige ihop. Tio miljoner människor i triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö/Köpenhamn kommer att kunna nå varandra inom 2-3 timmar. På spåren kommer det att köras både höghastighets­tågstrafik (320 km/h) och snabb storregional tågtrafik (250 km/h). Tåg utan uppehåll på mellanliggande stationer ska kunna köra sträckan Stockholm–Göteborg på två timmar och Stockholm–Malmö på två och en halv timmar. Minst 98 procent av tågen på de nybyggda sträckorna ska komma fram i rätt tid.

Vad är resultatet av storstadsförhandlingarna?
Resultatet är rekordstora satsningar på kollektivtrafik och bostadbyggande i våra tre storstadsregioner. Avtalen har tecknats mellan Sverigeförhandlingen och kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Huddinge, Täby, Vallentuna, Öster­åker, Solna, Lund, Helsingborg samt Stockholms läns lands­ting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Avtalen reglerar finansierings- och utbyggnadsansvar, funktioner, tidplan, investeringskostnad samt fortsatt samverkan via styrelser.

Totalt kommer 193 130 bostäder att byggas som en följd av storstadspaketen. De innehåller också infrastrukturobjekt till en total investeringskostnad om 38,4 miljarder kronor varav 36,6 miljarder kronor i kollektivtrafikobjekt och 1,75 miljarder kronor i cykel­objekt (i prisnivå januari 2016). Det handlar om allt från ny tunnelbanelinje mellan Älvsjö och Fridhemsplan i Stockholm till BRT-lösningar i Skåne och linbana i Göteborg samt totalt 13,8 mil ny cykelbana i våra tre storstadsregioner.

Avtalen för Stockholms län omfattar fyra kollektivtrafikobjekt till en investeringskostnad om 25,1 miljarder kronor, 100 370 nya bo­stä­der och 30 cykelobjekt till en investeringskostnad om 477,5 miljoner kronor. De avtalade kollektivtrafikobjekten är en ny tunnelbane­linje mellan Älvsjö och Fridhemsplan, utbyggd Spårväg syd, för­längd Roslagsbana till City via Odenplan samt en ny tun­nelbane­station i Hagalund.

Avtalen för Västra Götalands län omfattar fyra kollektivtrafik­objekt till en investeringskostnad om sju miljarder kronor, 45 680 bostäder samt åtta cykelsatsningar till en investeringskostnad om 241 miljoner kronor. De avtalade kollektivtrafikobjekten är en ny spårväg under Göta älv i kombination med en ny BRT–linje (Bus Rapid Transit) , linbana samt två BRT–linjer.

Avtalen för Skåne län omfattar tolv kollektivtrafikobjekt till en investeringskostnad om 4,5 miljarder kronor, 47 080 bostäder samt cykelsatsningar till en investeringskostnad om 1 miljard kronor. Kollektivtrafikobjekten i Malmöavtalen är Malmöpendeln och åtta stadsbusslinjer som ska försörjas med el, varav fyra är s.k. BRT–linjer. I Lund innehåller avtalen en spårväg från Centralsta­tionen till ESS (European Spallation Source) vid stadsdelen Brunnshög. Avtalen med Helsing­borg innehåller två nya BRT-linjer. Linjerna går mellan Berga och Ättekulla samt mellan Västergård och Ramlösagården och kan på sikt utvecklas till spårväg. LÄs mer här och här.

Utbyggnaden av kollektivtrafik beräknas bidra till stora res­tidsnyttor och betydande restidsvinster och är en förutsättning för att de planerade bostadsutbyggnaderna ska komma till stånd och därmed även möjligheterna att skapa täta och hållbara stadsmiljöer.

Varför ska Sverige bygga en höghastighetsjärnväg?
Sverige behöver bygga nya järnvägsspår. Södra och Västra stambanan har snart nått sitt kapacitetstak samtidigt som efterfrågan på person- och godstrafik fortsätter att öka. Att hitta utrymme för underhåll blir allt svårare och effekten är ett sårbart system med stora störningar.

De nya spåren minskar trycket på de gamla banorna och ökar punktligheten i hela systemet. Men att vi bygger ut med höghastighetståg ger också samhällsutvecklande effekter som inget annat trafikslag kan ge. De höga hastigheterna förstorar arbetsmarknadsregionerna och ökar möjligheterna att bo och arbeta där man vill. Med större marknader får företag lättare att växa. Möjligheten att nå klimatmålen ökar då tåget blir ett pålitligt val för gods och ett självklart alternativ för resenärer som tidigare tagit flyget.

Hur och när ska den nya järnvägen byggas ut?
Enligt Sverigeförhandlingens utbyggnadsstrategi bör hela systemet Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö byggas snabbt och i huvudsak samtidigt. Båda sträckorna bör vara färdigställda cirka 2035, eller så fort som det är möjligt med tanke på teknik och den legala planeringsprocessen. Den snabba utbyggnads­takten motiveras av att nyttorna för samhället snabbt ska kunna reali­seras samt att behovet av kostnadsdrivande provisorier minskar. En snabb utbygg­nad av höghastighetsjärnvägen bidrar dessutom till att nå Sveriges klimatmål.

Varför är höga hastigheter viktigt?
Varje minut som kapas i restiden har betydelse för att vi ska få ut höghastighetsjärnvägens nyttor och klimateffekter. Det handlar exempelvis om förstoring av arbetsmarknadsregioner och konkurrens med inrikesflyget. Därför förordar Sverigeförhandlingen att höghastighetsspåren byggs för hastigheter om 320 km/tim.
Att bygga för 320 km/tim handlar också om att ta höjd för framtiden och den standard som kan tänkas råda när banorna står klara. Höghastighetståg har internationellt funnits i mer än 50 år och idag bygger få länder för lägre hastigheter än 300 km/tim. High Speed 2 i Storbritannien byggs t ex för 400 km/tim.

Hur ska höghastighetsjärnvägen finansieras?
Investeringskostnaden för höghastighetsjärnvägen beräknas till 230 miljarder kronor i prisnivå 2015–16. Vår bedömning är att det finns möjlighet att reducera kostnaderna.

Vi föreslår att byggandet av höghastighetsjärnvägen ska finan­sieras via ett eget anslag. Anslaget ska finansieras genom ett lån i Riksgälden.

Vad innebär Sverigeförhandlingens förslag om gröna obligationer?
Det finns ett växande intresse för hållbara investeringar. Marknaden för gröna obligationer växer och kan användas för investeringar i rena transporter. Vi föreslår att Riksgälden får i uppdrag att utvärdera möjligheterna att en del av upplåningen till höghastighetsjärnvägen sker i form av gröna obligationer.

Hur ska det framtida arbetet med höghastighetsjärnvägen organiseras?
För att skapa transparens och tydlighet föreslår vi att arbetet med höghastighetsjärnvägens planering och utbyggnad bedrivs inom en egen projektorganisation. Den bör utgöra en egen organisatorisk enhet, som exempelvis kan ingå i en befintlig myndighet eller utformas som ett projektbolag i form av ett helägt statligt bolag.

Kan Sverigeförhandlingens arbetsmetod användas i andra sammanhang?
Sverigeförhandlingen föreslår att den förhandlingsmodell som har tillämpats ska fortsätta användas i förhandlingar mellan staten, kommuner och regioner samt att den ska utvärderas under de närmsta 3–5 åren. Vi föreslår också att ett utvecklingsarbete sker av metoder för nytto­beräkningar som ligger till grund för den värdeskapande förhand­lingsmodellen samt att detta utvecklingsarbete sker tillsammans med Trafikverket och SKL.

Vad rekommenderar Sverigeförhandlingen angående Östlig förbindelse?
Sverigeförhandlingen har haft i uppdrag att analysera och pröva möjliga finansieringslösningar för Östlig förbindelse, och tittat på finansiering med statliga anslag, medfinansiering, finansiering via brukaravgifter samt trängselskatt. I september 2017 avbröt dock Sverigeförhandlingen förhandlingen efter negativt besked från Stockholms stad angående finansiering.

Sverigeförhandlingens bedöm­ning är att det är angeläget att Trafikverket fortsätter den samord­nade plane­ringen av Östlig förbindelse. Ringen runt Stockholm behöver fortfarande knytas samman. Detta behov kommer nu att kvarstå. För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa på ett hållbart sätt behövs flera parallella system för säväl kollektivtrafik och cykel för vägtrafik. Östlig förbindelse behövs för att minska sårbarheten i systemet och mildra konsekvenserna när något händer, för att förbättra tillgängligheten i regionens östra delar samt för att få bort trafik från innerstaden och skapa förutsättningar för tung trafik och farligt gods ska kunna ledas runt staden.

I slutrapporten föreslås därför att reger­ingen ska låta 300 miljoner kronor av befintliga två miljarder kronor vara kvar för plane­ring av Östlig förbindelse i nationell plan för transportsystemet 2018–2029. Läs mer om Östlig förbindelse här.

Vad är resultatet av uppdraget om en ny fast förbindelse mellan Sverige och Danmark?
I Sverigeförhandlingens uppdrag har ingått att ta initiativ till och föra samtal med företrädare för Danmark om ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark och att lämna ett förslag på fortsatt hantering av frågan.

Analysen har visat att kapaciteten på Öresundsbron räcker ett bra tag framöver, men en ny fast förbindelse mellan Sverige och Danmark kan ge positiva effekter så som större arbetsmarknad och ökat bostadsbyggande. Sverigeförhandlingen har därför träffat en överenskommelse med Danmark om att genomföra en strategisk analys av de nyttor en eventuell fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör kan ge. Den ska bl.a innehålla förslag på ett trafikupplägg över Öresund med såväl Öresundsbron som ny förbindelse, lämpliga finansieringsupplägg/möjligheter samt redogörelse för samhällsekonomi och övriga nyttor.

Sverigeförhandlingen föreslår att reger­ingen anslår motsvarande fem miljoner danska kronor för den strategiska analysen under perioden 2018–2020. Den svenska regeringen kommer i fortsättning att hantera och besvara frågor kring det fortsatta arbetet. Läs mer om Danmarksuppdraget här.

Inlägget Frågor och svar om Sverigeförhandlingens slutrapport dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Fredagen den 15 december undertecknades avtalen med Region Jönköpings län och de tre stationskommunerna Tranås, Jönköping och Värnamo. Avtalen rör medfinansiering, stationsläge och bostadsbyggande längs den nya höghastighetsjärnvägen.
 
Ann-Marie Nilsson, kommunstyrelsens ordförande i Jönköpings kommun, inledde med att säga att detta är en historisk dag och startskottet för ett beslut som man väntat på länge:
– Det här kommer att betyda oerhört mycket för Jönköpings framtida utveckling. Den här järnvägen är nästa stora åtgärd som kommer att betyda att vi kan ta ytterligare ett kliv fram, sa Ann-Marie Nilsson.

– Med de korta restider ni får i denna region blir södra Sverige en hel arbetsmarknadsregion. På onsdag lämnar vi vår slutrapport och därefter är det upp till regering, riksdag, kommuner och regioner att göra verklighet av detta, avslutade Catharina Håkansson Boman från Sverigeförhandlingen.

Filmade intervjuer från dagen finns att se på Region Jönköpings Läns webbplats här: http://rjl.se/om-oss/pressrum/nyheter/Nyheter-fran-regionen/avtal-undertecknat-med-sverigeforhandlingen-for-hoghastighetsjarnvag/

Inlägget Avtalen klara med Region Jönköpings Län, Tranås, Jönköping och Värnamo dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Nu är avtalen mellan Sverigeförhandlingen och de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö klara. Därmed är en ambitiös satsning på kollektivtrafik, cykel och nästan 200 000 bostäder i storstäderna i hamn – ett kvitto på vilket kraftfullt verktyg förhandlingar mellan staten, regioner och kommuner är.

Sverigeförhandlingen tillsattes som en utveckling av 2013 års Stockholmsförhandling, som resulterade i fyra nya tunnelbanesträckningar och 78 000 nya bostäder i Stockholm. Eftersom modellen visat sig fungera beslutade regeringen den 1 juli 2014 om direktiv för Sverigeförhandlingen, som skulle förhandla med storstadsregionerna Malmö, Göteborg och Stockholm om kollektivtrafik och ökat bostadsbyggande. Parallellt skulle förhandlingen om den nya höghastighetsjärnvägen och övriga uppdrag i Sverigeförhandlingen genomföras. Efter valet 2014 har arbetet fortsatt under den nuvarande regeringen.

Sverigeförhandlingen är regeringens svar på det stora bostadsbehovet och att utbyggnaden av kollektivtrafik inte hunnit med i utvecklingen. Befolkningsökningen i Sverige och framför allt i storstadsregionerna har lett till både bostadsbrist och ett ökat tryck på vägar och spår. I Sverigeförhandlingens storstadsförhandlingar har infrastruktur och bostadsbyggande kopplats samman, och resultatet är en mycket omfattande satsning på kollektivtrafik, cykelbanor och totalt 193 130 bostäder. 

Hur har då detta gått till?

Förhandlingsmodellen består av fyra delar:

1. Utsedda förhandlingspersoner med tydligt mandat och vana att agera i en politisk kontext.

2. Värdeskapande förhandlingsmodell baserad på beräknade nyttor som t.ex. ökat bostadsbyggande och kortare restider.

3. Långsiktigt ansvarstagande från avtalets parter tills alla åtaganden är utförda. I vårt arbete ingår att säkerställa en struktur för detta.

4. Transparent förhållningssätt och etablerade förhandlingsfaser. Ett öppet kommunikationsarbete som gör att förhandlingsparter, intressenter, media och allmänhet har tillgång till löpande information.

Sverigeförhandlingen föreslår:

Snart överlämnar vi vår slutrapport till regeringen. Här föreslår vi att den värdeskapande förhandlingsmodell som vi har tillämpat ska fortsätta användas i förhandlingar mellan staten, kommuner och regioner. Vi föreslår också att modellen ska utvärderas under de närmaste 3 till 5 åren. I det arbetet ingår ett utvecklingsarbete av metoder för nyttoberäkningar, så att dessa kan vara en del av beslutsunderlag i kommande förhandlingar.

Ett sammanhållet arbetssätt mellan infrastruktur och bostäder ökar effektiviteten och nyttan. Med värdeskapande förhandling blir kommuner och regioner delaktiga och känner ansvar för genomförandet och helheten. Den förhandlingsmodell vi föreslår har visat sig leda till snabba resultat både genom politisk enighet på flera nivåer och i fråga om genomförande.

HG Wessberg, förhandlare, Sverigeförhandlingen
Catharina Håkansson Bohman, förhandlare, Sverigeförhandlingen

Artikeln kan läsas i Dagens Samhälle här.

Bilden är från offentliggörandet av överenskommelsen i Stockholm med Irene Svenonius, finanslandstingsråd och landstingsstyrelsens ordförande, Karin Wanngård, finansborgarråd och kommunstyrelsens ordförande i Stockholms kommun samt HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman.

Inlägget Debatt – ”Förhandlingar sätter fart på samhällsbygget” dök först upp på Sverigeförhandlingen.

På onsdag 20 december tar infrastrukturminister Tomas Eneroth emot Sverigeförhandlingens slutbetänkande.

Överlämningen sker vid en pressträff  i Rosenbad kl 10.00. Pressträffen webbsänds och kan följas på www.regeringen.se.

Efter pressträffen kommer rapporten att publiceras här och på www.sou.gov.se.

Inlägget Överlämning av Sverigeförhandlingens slutbetänkande dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Lotta Engzell-Larsson: Regeringen bör inte låsa sig vid formalia
https://www.di.se/ledare/lotta-engzell-larsson-regeringen-bor-inte-lasa-sig-vid-formalia/

SVT Rapport: Höghastighetståg – politikerna tvekar (6 minuter in i sändning)
https://www.svtplay.se/video/16376578/rapport/rapport-20-dec-19-30-1?start=auto&tab=2017

Förslaget: Sverige bör låna för snabbtågen
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=6847123

Oklart hur fort snabbtågen ska gå
https://www.jnytt.se/article/oklart-hur-fort-snabbtagen-ska-ga/

Demirok (C): ”Regering och riksdag borde skämmas”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/linkopingspolitiker-regering-och-riksdag-borde-skammas

Staten föreslås låna till höghastighetstågen
http://tt.omni.se/ac9e0ef46e3b3800b2fcaa4599bf57e503938b9b

Sverigeförhandlingen avslutad
http://www.bt.se/boras/sverigeforhandlarna-klara-nu-maste-staten-saga-sitt/

Beskedet: Sverige bör låna till höghastighetstågen
https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/Mg3VvE/beskedet-sverige-bor-lana-till-hoghastighetstagen

Snabbtåg riskerar stora förseningar
https://www.fokus.se/2017/12/snabbtag-riskerar-stora-forseningar/

Än lever hoppet om Österleden
https://www.nvp.se/Nacka/Nacka/an-lever-hoppet-om-osterleden/

Så ska förhandlingarna med Skavsta fortsätta
https://www.sn.se/nykoping/sa-ska-forhandlingarna-med-skavsta-fortsatta/

Besked om snabba tåg i vår
https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article27046128.ab

Snabbtågen ska rulla 2035
http://www.nsk.se/2017/12/20/snabbtagen-ska-rulla-2035/

Besked om snabba tåg i vår
http://www.bohuslaningen.se/nyheter/sverige/besked-om-snabba-t%C3%A5g-i-v%C3%A5r-1.4951749

Tomas Augustsson: Höghastighetsbanor långt borta – men storstäder kan få lyft
https://www.svd.se/inga-hoghastighetsbanor-i-sikte–men-ny-tunnelbanelinje

Klart: Föreslås höjd trängselskatt i Stockholm
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6847343

Förslaget som ska rädda Östlig förbindelse
https://mitti.se/nyheter/trafik/forslaget-ostlig-forbindelse/

Så blir förslaget om snabbtågen
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-blir-forslaget-om-snabbtagen

Då bör höghastighetsjärnvägen vara klar
https://branschaktuellt.se/infrastruktur/15955-da-bor-hoghastighetsjarnvagen-vara-klar

Sverigeförvirringen
http://www.ystadsallehanda.se/ledare/sverigeforvirringen/

Höjd trängselskatt föreslås i Stockholm
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/ny-trangselskatt-foreslas-i-stockholm

Fyra stora kollektivtrafikprojekt och 100.000 nya bostäder
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/fyra-stora-kollektivtrafikprojekt-och-100-000-nya-bostader

Klart: Årsta, Östberga och Älvsjö får tunnelbana
http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/klart-arsta-ostberga-och-alvsjo-far-tunnelbana/repqlt!2tPIwdh5h77mGXVS3sg/

Klart: Då höjs trängselskatten i Stockholm
https://www.aftonbladet.se/bil/a/wEeqzP/klart-da-hojs-trangselskatten-i-stockholm

Fruängen och Älvsjö får ny spårväg
http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/fruangen-och-alvsjo-far-ny-sparvag/repqlt!4lMVTMkSLdVOW2Mxk1oKw/

Tomas Eneroth: Vi måste titta på kostnaderna
http://omni.se/tomas-eneroth-vi-maste-titta-pa-kostnaderna/a/QlmVVA

”Östlig förbindelse ett vallöfte från M”
http://www.infrastrukturnyheter.se/20171220/20781/ostlig-forbindelse-ett-vallofte-fran-m

Lån föreslås finansiera höghastighetståg
http://omni.se/lan-foreslas-finansiera-hoghastighetstag/a/J1Ja4R

Vill lånefinansiera höghastighetsjärnväg
http://www.bt.se/boras/vill-lanefinansiera-hoghastighetsjarnvag/

Regeringen vill höja trängselskatten
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6847029

Stockholm föreslås få ny trängselskatt
https://www.di.se/nyheter/stockholm-foreslas-fa-ny-trangselskatt/

Debattinlägg: ”Människor trivs ofta sämre om de bor i tätt bebyggda områden.”
https://www.hd.se/2017-12-20/manniskor-trivs-ofta-samre-om-de-bor-i-tatt-bebyggda-omraden

Spricka i regeringen om höghastighetstågen
https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/9mO79w/spricka-i-regeringen-om-hoghastighetstagen

Finansministern: Även lån till järnväg sänker överskotten
https://www.di.se/debatt/finansministern-aven-lan-till-jarnvag-sanker-overskotten/

Ledare: Regeringen öppnar åter Borås tågdörr
http://www.bt.se/ledare/regeringen-oppnar-ater-boras-tagdorr/

”Extraordinär infrastruktur behöver extraordinär finansiering”
https://www.svt.se/opinion/extraordinar-infrastruktur-kraver-extraordinar-finansiering

Dags att låna till snabbtåg
https://arbetet.se/2017/12/07/dags-att-lana-till-snabbtag/

ST säger ja till höghastighetsjärnväg
https://st.org/artiklar/st-sager-ja-till-hoghastighetsjarnvag

Nytt färdsätt över Göta älv blir en höjdare
http://www.infrastrukturnyheter.se/20171208/20694/nytt-fardsatt-over-gota-alv-blir-en-hojdare

HG Wessberg om Tranås och höghastighetsbanan – Tematidning om Götalandsbanan
https://www.tranas.se/arkiv/gotalandsbanan2/hgwessbergomtranasochhoghastighetsbanan.8286.html

”Satsa på Mälardalen – gynna hela Sverige”
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/satsa-pa-malardalen-gynna-hela-sverige-19805

Florida Set To Launch Country’s First Private High-Speed Train Service
https://www.npr.org/2017/12/07/569183423/florida-set-to-launch-countrys-first-private-high-speed-train-service

Debattinlägg: ”En HH-förbindelse löser inga problem. Den tycks bara vara en symbolfråga.”
https://www.hd.se/2017-12-09/en-hh-forbindelse-loser-inga-problem-den-tycks-bara-vara-en-symbolfraga

”Även tåg i 250 km/h kan gå genom Eslöv”
http://www.skd.se/2017/12/08/aven-tag-i-250-kmh-kan-ga-genom-eslov/

Klart för snabbare järnväg
http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/klart-for-snabbare-jarnvag/

Kommuner kritiska till försening av Ostlänken
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/kommuner-kritiska-till-forsening-av-ostlanken

Sena snabbtåg kan hota nya bostäder
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6833271

Ledare: Bygg snabbt för snabba tåg. Att bromsa vore dumsnålt.
https://www.sydsvenskan.se/2017-12-04/bygg-snabbt-for-snabba-tag-att-bromsa-vore-dumsnalt?utm_source=tw&utm_term=ef5ddac3-cfeb-5620-ae59-4de5675f95df&utm_medium=list-bottom&utm_campaign=ushares

Inlägget Pressklipp december 2017 (uppdateras löpande) dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Sverigeförhandlingen har i dag överenskommelser med alla stationskommuner längs med den nya höghastighetsjärnvägen och om kollektivtrafiksatsningar i storstäderna. De flesta av överenskommelserna är nu nedtecknade i formella avtal, som de kommande månaderna ska behandlas i de politiska instanserna i respektive kommun och region.

Avtalen för höghastighetsjärnvägen rör bostadsbyggande, kommunal medfinansiering och stationsläge. Avtalen om kollektivtrafiksatsningar i storstäderna rör statlig medfinansiering, bostadsbyggande och statlig medfinansiering för kommunala cykelåtgärder.

Alla avtalen längs höghastighetsjärnvägen avser byggandet av ett nytt system med höghastighetsjärnväg för persontåg för 320 km/tim och snabba regionaltåg mellan Stockholm – Göteborg och Stockholm – Malmö. Senast till våren förväntas regeringen fatta beslut om förslaget till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 och även ta ställning till avtalen.

Nedan listar vi löpande de avtal som är helt klara, det vill säga har gått hela vägen genom kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, respektive genom regionstyrelsen och regionfullmäktige. Det som återstår därefter är godkännande av regeringen.

Storstadsavtalen – beslutade:

Västra Götalandsregionen

Malmö

Stockholm

Lund, Helsingborg och Region Skåne

Höghastighetsjärnvägen – beslutade:

Västra Götalandsregionen

Region Jönköpings län

Region Skåne (Regionstyrelsen)

Norrköpings kommun

Malmö stad

Jönköpings kommun

Södertälje

Trosa

Lund

Region Östergötland

Sörmlands läns landsting

Nyköping

Värnamo

Linköping

Tranås

Borås kommun

Mer om vad varje överenskommelse innehåller finns att läsa här.

Bilden är från avtalssigneringen i Stockholm.

Inlägget Nu skrivs avtalen under (artikeln uppdateras löpande) dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Hösten 2015 gav Trafikverket Göran Cars och Carl-Johan Engström, professorer vid KTH och Charlotta Fredriksson, tekn. dr, uppdraget att bedriva följeforskning om Sverigeförhandlingen, dvs. att studera processen medan den pågår. Fokus har legat på förhandlingen om höghastighetsjärnvägen och på förhandlingarna med storstäderna om kollektivtrafik och bostadsbyggande.

Syftet har inte varit att utvärdera Sverigeförhandlingens resultat, utan att följa förhandlingsarbetet och utifrån de erfarenheterna föreslå hur framtida förhandlingar kan bedrivas effektivt, hur de kan bidra till regional och lokal samhällsutveckling, och hur de kan ges en mer formell form inom samhällsplaneringen.

Forskarna skriver i sin rapport att Sverigeförhandlingen har blivit skolbildande genom att introducera en strukturerad förhandlingsprocess, och menar att detta vidgat insikten om den potential förhandlingar har för samhällsplanering. En av deras slutsatser är att projektet visat på behovet av en tydligare integration mellan infrastruktursatsningar, stadsutveckling och bostadsbyggande.

En annan central del i arbetsprocessen som de anser bör tas till vara och utvecklas är den värdeskapande förhandlingsmetoden, där begreppen nytta och kostnad kopplats samman. Här föreslår de bland annat att nyttoanalyserna utvecklas mer, särskilt när det gäller social och regional nytta. Samtidigt uttrycks kritik i rapporten om hur olika nyttor värderas och hur de ska ställas mot varandra.

Förhandling är enligt forskarna det ’nya normala’, och de anser att detta tydligare behöver återspeglas i regelverk och att metoden bör få en mer formell roll. Komplexa samhällsbyggnadsprojekt där staten och kommuner är ömsesidigt beroende av varandra för ett effektivt genomförande är exempel på tillfällen där de menar att förhandling bör användas. Forskarna föreslår formalisering av en förhandlingsprocess i fyra faser: för-förhandling, förhandling, formaliser och post-förhandling. Inte minst den långsiktiga vården av tecknade avtal är av stor vikt.

Vidare anser de att det är angeläget att systematiskt studera stationsortens relationer till grannkommuner och den omkringliggande regionen (ett arbete som inte ingått i utredningsdirektiven till Sverigeförhandlingen). Sådana studier anser forskarna skulle ge ett förbättrat kunskapsunderlag för att allokera andra infrastruktursatsningar och investeringar på ett sätt som är optimalt för regionens utveckling.

De ekonomiska förutsättningarna under förhandlingarna beskrivs i rapporten som oklara. En orsak till osäkerheten är regeringens ställningstagande till det framtida genomförandet av höghastighetsjärnvägen i infrastrukturpropen oktober 2016. Många informanter med bred erfarenhet av infrastrukturplanering understryker att förhandlingsuppgörelserna därmed står på lös grund och att systemnyttan minskar eller helt enkelt försvinner om inte länkarna (Stockholm-Göteborg respektive Stockholm- Malmö) fullföljs i sin helhet.

Forskarna menar att om det inte finns politisk kraft att ta beslut om en förutsägbar finansiering och en tidplan för höghastighetsjärnvägen, kan den nuvarande osäkerheten medföra allvarlig skada för den nationella infrastrukturplaneringen och statens trovärdighet i förhållande till kommunsfären.

I Sverigeförhandlingens slutrapport som överlämnas till regeringen i slutet på december återkommer vi till flera av de frågor som följeforskarna har tagit upp i sin rapport.

Rapporten ”Sverigeförhandlingen och sedan? Slutrapport från följeforskningen” kan laddas ner här.

Inlägget Ny rapport om hur Sverigeförhandlingens metod kan användas i framtiden dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Nedan följer ett urval av pressklipp från november 2017. Artikeln uppdateras löpande.

Snabbtågsdebatt inför förhandlingsslut
http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/snabbtagsdebatt-infor-forhandlingsslut-26049

Tågoperatörerna: Bryt partiernas låsning om höghastighetsbanan
https://www.di.se/debatt/tagoperatorerna-bryt-partiernas-lasning-om-hoghastighetsbanan/

SJ och svenska folket: Bygg höghastighetsjärnväg nu!
http://nyhetsrum.sj.se/pressreleases/sj-och-svenska-folket-bygg-hoeghastighetsjaernvaeg-nu-2309249?utm_campaign=send_list

Debattinlägg: ”En HH-förbindelse skulle bli lönsam – redan efter 24 år – trots att den förväntas kosta cirka 30 miljarder kronor.”
https://www.sydsvenskan.se/2017-11-29/en-hh-forbindelse-skulle-bli-lonsam–redan-efter-24-ar–trots-att-den-forvantas-kosta-cirka-30-miljarder-kronor

Debatt: ”Infrastrukturministern tar inte ansvar för Dalarnas kommunikationer”
http://www.dalademokraten.se/dalarna/debatt-infrastrukturministern-tar-inte-ansvar-for-dalarnas-kommunikationer

Kolla med forskarna om supertåget, Kristersson!
http://www.bt.se/ledare/kolla-med-forskarna-om-supertaget-kristersson/

Årets julklapp – en subventionerad elcykel
http://www.hn.se/%C3%A5sikter/kr%C3%B6nikor/%C3%A5rets-julklapp-en-subventionerad-elcykel-1.4864692

Trafikverket om framtiden för Skavsta: ”Mycket osäker”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/trafikverket-tror-inte-pa-skavsta-flygplats-betydelse

Regionfullmäktige sa ja till linbana
http://skaraborgsbygden.se/nyheter/regionfullmaktige-sa-ja-till-linbana/

Oenighet i regionfullmäktige
https://www.falkopingstidning.se/article/oenighet-i-regionfullmaktige/

Debatt: ”Hög tid för ett rejält järnvägslyft”
https://www.sn.se/debatt/debatt-hog-tid-for-ett-rejalt-jarnvagslyft/

”Bygg ny järnväg mellan Göteborg och Borås”
https://www.svd.se/bygg-ny-jarnvag-mellan-goteborg-och-boras

Oklart med finansiering av stationen
http://www.linkopingsposten.se/oklart-med-finansiering-av-stationen/

Varje minut är viktig på Ostlänken
http://www.corren.se/asikter/debatt/varje-minut-ar-viktig-pa-ostlanken-om4894750.aspx

Höghastighetsjärnväg får inte tränga undan andra järnvägsbyggen
http://statskoll.se/nyheter/hoghastighetsjarnvag-far-inte-tranga-undan-andra-jarnvagsbyggen/

Förlegade kalkyler bakom vad som är samhällsekonomiskt
https://www.di.se/debatt/forlegade-kalkyler-bakom-vad-som-ar-samhallsekonomiskt/

Enkät: Två partier säger blankt nej till snabbtåg
https://www.di.se/nyheter/enkat-tva-partier-sager-blankt-nej-till-snabbtag/

Sverigeförhandlingen går mot sitt slut
http://fastighetsnytt.se/2017/11/sverigeforhandlingen-gar-mot-sitt-slut/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

Stockholm dömer ut plan för transporter
https://www.svd.se/m-regeringen-missgynnar-trafiken-i-stockholm

Snabbspåren delar nationen
http://www.barometern.se/debatt/snabbsparen-delar-nationen/

Naturskyddsföreningen: Sluta lobba för ny vägtunnel
https://mitti.se/nyheter/trafik/lobbyarbete-ostlig-forbindelse/

Tågpersonal ber om ursäkt efter 20 sekunder för tidig avgång
https://www.dn.se/nyheter/varlden/tagpersonal-ber-om-ursakt-efter-20-sekunder-for-tidig-avgang/

Het debatt i Stadshuset om Österleden
http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/het-debatt-om-osterleden-i-stadshuset/repqkf!3sXE2HTKKupaxHbxRGVoew/

30 års väntan – nu kan Ostlänken få sin start
https://www.svtplay.se/klipp/15958482/30-ars-vantan—nu-kan-ostlanken-fa-sin-start?start=auto

Här skriver kommunerna på avtalet för Ostlänken
https://www.svtplay.se/klipp/15957078/har-skriver-kommunerna-pa-avtalet-for-ostlanken?start=auto

Ostlänksavtalet är signerat – 55 000 nya bostäder ska byggas
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6820641

Nu är kontraktet för Ostlänken klart
http://www.linkopingsposten.se/nu-ar-kontraktet-for-ostlanken-klart/

Nytt avtal klart gällande Ostlänken
http://branschkanalen.se/nytt-avtal-klart-gallande-ostlanken/

Annie Lööf är smart som drar loket
http://www.bt.se/ledare/annie-loof-ar-smart-som-drar-loket/

Staten måste låna till nya stambanor
http://www.gp.se/nyheter/debatt/staten-m%C3%A5ste-l%C3%A5na-till-nya-stambanor-1.4818929

30 års väntan – nu kan Ostlänken få sin start
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/30-ars-vantan-i-dag-kan-ostlanken-fa-sin-start

Byggstart för Kardonbanan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6820607

Nyanlända ingenjörer snabbutbildas för att bygga järnväg
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6820583

Ostlänken: Kostnaden lika stor som sju Norrköping
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6820227

”Regeringens järnvägsbygge är en halvmesyr”
https://www.dn.se/debatt/repliker/regeringens-jarnvagsbygge-ar-en-halvmesyr/

Nu skrivs avtal om Ostlänken
http://www.byggnyheter.se/20171110/19634/nu-skrivs-avtal-om-ostlanken

Södertälje skriver under Ostlänksavtalet
http://www.lt.se/stockholm/sodertalje/sodertalje-skriver-under-ostlanksavtalet

Låna pengar till de snabbaste tågen
http://www.hallandsposten.se/%C3%A5sikter/ledare/l%C3%A5na-pengar-till-de-snabbaste-t%C3%A5gen-1.4816731

”Orimligt MP-förslag om flygförbud för inrikes resor”
http://www.dagensarena.se/innehall/orimligt-mp-forslag-om-flygforbud-inrikes-resor/

”Regeringens järnvägsbygge är en halvmesyr”
https://www.dn.se/debatt/repliker/regeringens-jarnvagsbygge-ar-en-halvmesyr/

”Hur ska C bygga höghastighetsbanor med M?”
https://www.dn.se/debatt/repliker/hur-ska-c-bygga-hoghastighetsbanor-med-m/

Eneroth (S): ”Infrastrukturen i Gävleborg är viktig för regionen men också för hela Sverige”
http://www.arbetarbladet.se/gavleborg/eneroth-s-infrastrukturen-i-gavleborg-ar-viktig-for-regionen-men-ocksa-for-hela-sverige

Inga löften om tunnel till den danska sidan
https://www.expressen.se/kvallsposten/inga-loften-om-tunnel-till-den-danska-sidan/

”Utred lågprisalternativ och magnettågsalternativ”
https://www.dn.se/debatt/repliker/utred-lagprisalternativ-och-magnettagsalternativ/

Drömmen om en järnvägstunnel lever i Linköping
https://www.svtplay.se/klipp/15889046/drommen-om-en-jarnvagstunnel-lever-i-linkoping?visa=full

Klimatpsykos att flyga till Göteborg för 340 kronor – via London!
http://uppsalademokraten.etc.se/ledare/klimatpsykos-att-flyga-till-goteborg-340-kronor-london

Ja till linbana och spårvagnar
http://skaraborgsbygden.se/nyheter/ja-till-linbana-och-sparvagnar/

Bygg höghastighetståg för framtiden
http://www.allehanda.se/opinion/ledare/svend-dahl-lib-bygg-hoghastighetstag-for-framtiden

Centerpartiet förstår hur man lägger räls
https://www.di.se/ledare/centerpartiet-forstar-hur-man-lagger-rals/

Centerpartiet föreslår finansiering av snabbare tåg än regeringens
http://www.dagensopinion.se/centerpartiet-f%C3%B6resl%C3%A5r-finansiering-snabbare-t%C3%A5g-regeringens

Centerpartiet: Så kan vi finansiera höghastighetståg
https://www.centerpartiet.se/press/pressmeddelande/nyhetsarkiv-2017/2017-11-06-centerpartiet-sa-kan-vi-finansiera-hoghastighetstag.html

Kravet: bättre kollektivtrafik för höjd skatt
https://mitti.se/nyheter/trafik/kravet-battre-kollektivtrafik/

Partisamtal väntar om snabbtåg
https://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article26487552.ab

Centern vill lånefinansiera stambanor
https://www.di.se/nyheter/centern-vill-lanefinansiera-stambanor/

DN Debatt. ”Lånefinansiera stambanor för svenska höghastighetståg”
https://www.dn.se/debatt/lanefinansiera-stambanor-for-svenska-hoghastighetstag/

Tack för berömmet, Centerpartiet i Malmö
https://www.expressen.se/kvallsposten/debatt-kvp/tack-for-berommet-centern/

Trängselavgifterna kan höjas
https://www.nvp.se/Nacka/Nacka/trangselavgifterna-kan-hojas/

L och FNL: Om Trafikverket
https://www.sydsvenskan.se/2017-11-02/l-och-fnl-om-trafikverket-bestammer-blir-det-ingen-jarnvagstunnel

Debattinlägg: ”Det finns inget motsatsförhållande mellan teknikutveckling, minskade utsläpp och ändrad livsstil.”
https://www.sydsvenskan.se/2017-11-01/det-finns-inget
https://www.hd.se/2017-11-01/det-finns-inget

Kompletterande beredningsremiss om Ostlänken
http://www.jarnvagsnyheter.se/20171101/7001/kompletterande-beredningsremiss-om-ostlanken

Inlägget Pressklipp november 2017 (uppdateras löpande) dök först upp på Sverigeförhandlingen.

Utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen kommer att beröra landskap och tätorter med olika karaktär och varierande förutsättningar. Utgångspunkten är att den ska utformas så att den samspelar med sitt omgivande landskap. Då kan önskade karaktärer och funktioner i landskapet bestå, utvecklas eller tillföras och de nationella miljömålen kan uppfyllas.

Även om höghastighetsjärnvägen i sin helhet ska planeras för tåg som kan köra i 320 km/h finns passager som är extra känsliga eller komplicerade och där särskilda hänsyn måste tas. Sverigeförhandlingens mål vad gäller hastigheten är att det ska vara möjligt att åka tåg mellan Malmö och Stockholm på två och en halv timme och mellan Göteborg och Stockholm på två timmar, i kombination med snabba storregionala tåg som stannar på fler stationer. Når vi hastighetsmålen kommer fler att välja tåget i stället för flyg eller bil, arbetsmarknadsregionerna förstoras, möjligheterna att arbetspendla ökar och kompetensförsörjning underlättas för företag och verksamheter. För detta krävs tåg som långa sträckor går i 320 km/h, men det finns också utrymme för viss anpassning av hastigheten där förhållandena kräver det. Sådana exempel kan vara naturvärden eller kulturvärden. Exakt vilka platser det kommer att handla om går inte att säga idag, utan det kommer att ingå i Trafikverkets fortsatta utredningar.

För att tåg ska kunna köra i 320 km/h krävs att höghastighetsjärnvägen har kurvor med stora kurvradier. En sådan storskalig och styv anläggning kräver också anpassningar och förändringar i det berörda landskapet. Åtgärder behövs i varierande grad för att åstadkomma ett bra samspel mellan anläggning och landskap.

Trafikverket arbetar med landskapskaraktärsanalyser för de delar av höghastighetssystemet som befinner sig i den mycket tidiga planeringen och hanterar stora geografiska områden. Analyserna ger en samlad bild av det specifika landskapets känslighet för en höghastighetsjärnväg samt vilken potential som finns för åtgärder som stärker landskapet. Fokus riktas mot ”hur gör vi på bästa sätt här?” snarare än ”vad måste vi undvika?” Planeringen blir då mer proaktiv och inriktad mot att skapa en bra helhetslösning.

Just nu pågår en diskussion om vilken hastighet höghastighetsjärnvägen ska byggas för – 320 eller 250 km/h. Huruvida en lägre hastighet för hela systemet skulle påverka möjligheterna till större landskapsanpassning är oklart eftersom det inte har utretts av Trafikverket, men skillnaden kommer sannolikt att vara mycket marginell. Däremot vet vi att de korta restider Sverigeförhandlingen har som mål, vilket förutsätter långa sträckor med 320 km/h, är avgörande för att vi ska få ut järnvägens alla samhällsnyttor och klimateffekter.

Inlägget Hur påverkar höghastighetsjärnvägen landskapet? dök först upp på Sverigeförhandlingen.