”Vid en bra förhandling så går det två nöjda parter från bordet. Det är det allra viktigaste jag tar med mig från mina tidigare erfarenheter och det fungerar även som en ledstjärna för det här arbetet”. Det sa HG Wessberg när han höll ett anförande vid SKL:s seminarium om Sverigeförhandlingen. Inbjudna var politiker och tjänstemän från berörda kommuner, landsting och regioner som möttes för att få information och utbyta erfarenheter med varandra.
I Sverigeförhandlingen är det, enligt HG Wessberg, systemnyttan som är i fokus. Med det menas både nyttor på lokal, regional och nationell nivå samt ökad tillgänglighet med höghastighetståg mellan storstäderna. Det är mot denna bakgrund som Sverigeförhandlingen nu träffar regioner och kommuner för att tillsammans ta fram och beskriva de nyttor som uppstår vid utbyggnad av höghastighetsjärnväg.
Kopplingar med nuvarande järnvägssystem kommer Trafikverket att studera och det kommer att utgöra ett underlag för kommande nationella och regionala planer. Denna koppling är också ett av skälen till att Sverigeförhandlingen för närvarande inte överväger alternativa lösningar för spår, som exempelvis magnetbanor. Dessa skulle nämligen innebära bygget av ett nytt, helt slutet system, utan kopplingar vare sig till andra länders eller vårt eget befintliga nätverk.
– Vi börjar inte med ett tomt papper utan vi utgår ifrån studier som Trafikverket sysslat med i mer än 20 år. Det är bra att vi bygger vidare på tidigare och pågående utredningar och andra europeiska erfarenheter samt beprövad teknik, sa HG Wessberg.
Sven-Åke Eriksson, utredningssekreterare på Sverigeförhandlingen, beskrev därefter hur arbetet under faktainsamlingsfasen ser ut.
– Vi går bland annat igenom tidigare och pågående utredningar, inte minst Trafikverkets. Samtidigt identifierar vi behovet av ytterligare utredningar och initierar dem, sa Sven-Åke Eriksson.
Här handlar det om att identifiera och beskriva de regionala och lokala nyttorna, samtidigt som Trafikverket på sedvanligt vis gör den samhällsekonomiska analysen för den nationella nivån. En viktig del är också att prata med kommuner/regioner om att de till slutet av juli måste beskriva var det skulle kunna byggas fler bostäder om infrastrukturen vore bättre utbyggd.
Sverigeförhandlingens utredningssekreterare Anna Modin informerade sedan om vad värdeåterföring är och hur det används internationellt. Värdeåterföring är inte en specifik åtgärd eller teknik utan handlar om hur kommuner och fastighetsägare får en möjlighet att genom förhandling i samband med exploateringsavtal hitta lösningar som skapar nyttor för båda parter och där de kan dela på den ekonomiska nyttan.
– Normalt bestämmer den här typen av exploateringsförhandlingar uteslutande hur kostnader ska fördelas, medan vi skissar på ett värdebaserat system. Kostnaden för det offentliga blir på så vis en annan fråga, som inte står i fokus här. I förhandling om värdeåterföring handlar det om hur mycket värde som skapas och därmed delas mellan fastighetsägaren och kommunen, sa Anna Modin.
Seminariet som hölls den 19 februari på SKL webbsändes och du kan hitta sändningen här.
