De nya höghastighetsjärnvägarna kommer att planeras, projekteras och byggas med en teknisk systemstandard som tillåter hastigheter upp till 320 km/h till skillnad från dagens hastigheter som ligger på som mest ca 200 km/h. Med den nya höghastighetstrafiken innebär det att restiden från Stockholm till Malmö kan bli två och en halv timme och från Stockholm till Göteborg två timmar för direkttåg. Restiden Stockholm- Köpenhamn skulle då kunna landa på bara tre timmar.
Men varför bygger man inte för högre hastigheter när man ändå är i gång är en vanlig fråga.
Det visar sig att i dag kör de flesta höghastighetståg runt om i världen sällan snabbare än 300 km/h. I övriga Europa är det mycket få tåg som kommer upp i 320 km/h. Ett exempel är sträckan mellan Paris och Strasbourg (och då bara på 2/3 av sträckan). På övriga höghastighetsjärnvägar i Europa är nuvarande hastighet oftast kring 250-300 km/h. Diskussioner finns i både Italien och Spanien om att gå upp i högre hastigheter, men inget är klart än. Och i England planerar man upp till 360 km/h, men bara på 10 procent av den nya High Speed 2. Japan har nu också lagt sig på 300-320 km/h, men de har backat flera gånger när de försökt höja hastigheteten. Där pågår dock just nu provkörningar med så kallade maglevtåg (magnetbana) med hastigheter på närmare 600 km/h.
Sverige skiljer sig något från vissa andra länder i och med att vi inte bara kommer att köra höghastighetståg på de nya järnvägarna. Vi kommer även att trafikera de nya banorna med en snabb regional persontrafik. Skulle vi köra snabbare än 320 km/h skulle kapacitetsproblemen tillta, samtidigt som det skulle ställa ännu högre krav på högre hastigheter genom de största tätorterna.
Om vi bygger för högre hastigheter än 320 km/h skulle det innebära att vi bygger för något som vi i dag inte tror kommer att kunna utnyttjas till fullo. Visserligen är det ibland klokt att bygga för ett eventuellt framtida behov, men inte alltid. Att bygga för högre hastigheter blir dyrare och de tåg som järnvägsföretagen behöver köpa in blir också sannolikt dyrare. I det här fallet vill man inte riskera att få betydligt större kostnaderutan att investeringen kanske kommer att ge full nytta.
Att vi i Sverige har valt att bygga för 320 km/h bygger på studier av Trafikverket, men det behöver inte innebära att det absolut måste vara taket i framtiden. Den tekniska utvecklingen kan ändra på förutsättningarna. På 1970-talet körde vi exempelvis max 130km/h på stambanorna, i dag kör vi 200 km/h efter att relativt små anpassningar har gjorts.
