Bygget av en helt ny höghastighetsjärnväg är den största infrastrukturinvesteringen i Sverige på 150 år. En viktig fråga är självklart finansieringen av de nya järnvägarna. I Sverigeförhandlingens uppdrag ingår därför att undersöka vilka finansieringskällor och finansieringsmetoder som skulle kunna användas för att finansiera höghastighetsjärnvägen. I en ny konsultrapport som just överlämnats till Sverigeförhandlingen redovisas olika perspektiv på frågan.
I rapporten ”Analys av finansieringsprinciper och bedömning av alternativa finansieringslösningar för nya stambanor” tittar konsulten på finansieringskällor och finansieringsmetoder. Med finansieringskällor menas det kapital som krävs för att täcka kostnaderna och som inte betalas tillbaka. Med finansieringsmetoder avses olika typer av lån och metoder för att flytta intäkter som realiseras först när järnvägen är färdigställd till byggtiden då kostnaden uppstår.
Konsultens bedömning resulterade i att de mest prioriterade finansieringskällorna, utöver anslag, är banavgifter samt fastighetsbaserade skatter, avgifter och vinster som har ett direkt samband med investeringen. De finansieringsmetoder som lyfts fram är bland annat förskottering och kommunal medfinansiering, försäljning av statliga tillgångar (givet att dessa har en värdeökning kopplad till investeringen), lån i Riksgälden samt järnvägsobligationer. Även OPS (offentlig-privat samverkan) beskrivs i rapporten som en finansieringsmetod som bör utredas vidare. Detta för att undersöka om effektivitetsvinsterna kan uppväga de högre investeringskostnaderna. På grund av projektets storlek bedöms OPS som intressant för delar av höghastighetsbanan eller intilliggande infrastruktur.
Sverigeförhandlingen kommer nu att göra sin egen analys och utvärdering av konsultens bedömningar och vidareutveckla dessa. Vi avser också att ta in andra aspekter och perspektiv på underlaget från andra aktörer. Sverigeförhandlingens analys presenteras i en delrapport som överlämnas till regeringen vid årsskiftet.
