Den 1 oktober var sista dagen för kommuner, regioner och andra intressenter att skicka in nyttoanalyser till Sverigeförhandlingen – men vad fyller dessa egentligen för funktion? Hans Rode, utredningssekreterare på Sverigeförhandlingen, svarar här på fem frågor om nyttoanalysernas roll i förhandlingsarbetet.
>> Hans Rode, kan du berätta om syftet med nyttoanalyserna?
”Nyttoanalyserna kommer att fungera som underlag till de kommande förhandlingarna i Sverigeförhandlingen och de har ett antal olika syften. Dels ska de komplettera de vanliga samhällsekonomiska analyserna, dels ska de utgöra underlag till förhandlingen för att bedöma hur mycket medfinansiering det är rimligt att kommunerna och regionerna bidrar med. Beräkningarna ska även fungera som en beskrivning av den potential för tillväxt som kan finnas i kommunerna om nyttorna med höghastighetsjärnvägen respektive storstadsåtgärderna tas till vara på bästa sätt.”
>> Varför ska kommuner och regioner lägga tid på att göra nyttoanalyser?
”Med hjälp av nyttoanalyserna kan kommuner och regioner berätta för regering och riksdag vilken betydelse en investering i infrastruktur kan ha för den lokala och regionala utvecklingen. Genom att exemplifiera nyttor och visa på den bredare betydelsen av en viss infrastruktursatsning så ökar sannolikheten att regering och riksdag tycker att det är en bra investering.
Förhandlingens parter får här en möjlighet att förklara vilka positiva effekter som den aktuella trafikinvesteringen skulle kunna leda till och på så vis kan de vara med och påverka resultatet av förhandlingen. Den möjligheten välkomnas av många kommuner och regioner.”
>> Varför räcker det inte med de regionalekonomiska analyser som Trafikverket har gjort?
”De regionalekonomiska analyserna är ungefärliga uppskattningar och redovisar potentialbedömningar snarare än exakta siffror, dessutom sträcker de sig endast till år 2030. Många kommuner och regioner betraktar således de regionalekonomiska analyserna som ett av flera underlag som de använder sig av i arbetet med att ta fram nyttoanalyserna. De har fått aha-upplevelser om vilka nyttor som kan uppstå och enklare kunnat relatera detta till vad de själva vill uppnå.
I en förhandling går det inte att blint lita på att någon annan gör korrekta bedömningar av situationen. Det finns inga genvägar, en lyckad förhandling kräver att man gjort sin hemläxa och att man förmår beskriva de nyttor som uppstår på sin hemmaplan så att alla förstår. Endast då kan man som förhandlande part räkna med genomslag och få inflytande över resultatet.”
>> Finns det risk att kommuner och regioner räknar på olika vis?
”Vi förväntar oss att beräkningarna kommer att skilja sig åt till viss del och därför lägger vi oktober månad på att kvalitetssäkra materialet och säkerställa att eventuella skillnader jämnas ut. För oss är det viktigt beräkningarna sker på så vis att bedömningarna under förhandlingarna kan göras på rätt grunder.
Vi kommer kanske att begära kompletteringar för att förstå något bättre och exempelvis be om ytterligare underlag för att kunna avgöra om antaganden som gjorts är rimliga.”
>> Är det inte bra med höga målsättningar?
”Det går inte bara att sticka upp fingret i luften och höfta till med en siffra. Kommunerna och regionerna måste visa att de har trovärdighet att genomföra det som beskrivs i analysen, annars finns inget beslutsunderlag som våra förhandlare kan luta sig emot.
Om en kommun exempelvis hävdar att de ska bygga 1000 nya bostäder per år när det tidigare år handlat om fem eller tio stycken, så ringer förstås varningsklockorna. Då måste de kunna visa att de riggat en helt ny organisation för detta, att de har ett stadsbyggnadskontor, att de har väldigt god kontakt med marknaden, att det finns markägare, byggherrar och entreprenörer som står redo att börja bygga samt att det finns en befolkningstillväxt som kan fylla de här bostäderna.”
Läs mer om nyttoanalyserna på:
www.sverigeforhandlingen.se/dokument (Underlag, analysmall etc.)
Så lämnar du in din nyttoanalys (Artikel publicerad den 24 september)
