Sverigeförhandlingen har i dag överlämnat en delrapport till infrastrukturminister Anna Johansson om höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar för trafikering. Sverigeförhandlingen bedömer att det är möjligt att bedriva kommersiell trafik på den nya järnvägen. Upp till tio procent av kostnaderna för höghastighetsjärnvägen kan finansieras via bland annat medfinansiering från kommuner och regioner, banavgifter och tillfälliga infrastrukturskatter. Resterande kostnader bör finansieras med statliga lån.
Sverigeförhandlingen har regeringens uppdrag att möjliggöra en snabb utbyggnad av höghastighetsjärnvägen som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. I delrapport två har förhandlingen tittat på hur höghastighetsjärnvägen kan finansieras och hur de kommersiella förutsättningarna ser ut.
”Höghastighetsjärnvägen är en viktig investering för Sverige som kommer att bidra till tillväxt i hela landet under lång tid framöver. Den nya järnvägen knyter samman de tre storstadsregionerna, bidrar till utveckling i mellanliggande regioner, minskar koldioxidutsläppen och ökar bostadsbyggandet. Dessutom frigörs kapacitet på det befintliga järnvägsnätet och punktligheten kan förbättras”, säger HG Wessberg, Sverigeförhandlingens förhandlingsperson.
”Vi bedömer att det är möjligt att bedriva kommersiell trafik på den nya höghastighetsjärnvägen, men det förutsätter korta restider och god punktlighet. Därför är det viktigt att vi håller nere restiderna till två timmar mellan Stockholm och Göteborg och två och en halv timme mellan Stockholm och Malmö”, säger Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlingens förhandlingsperson.
Finansiering av höghastighetsjärnvägen
När det gäller kostnaden för den nya höghastighetsjärnvägen bedömer Trafikverket att den kommer att landa på 190-320 miljarder kronor om järnvägen dras via Värnamo respektive 200–330 miljarder kronor om den dras via Växjö.
”Värden som uppstår tack vare den nya höghastighetsjärnvägen bör användas till finansieringen. Framför allt handlar det om banavgifter och ökade fastighetsvärden som totalt kan finansiera cirka fem till tio procent av höghastighetsjärnvägen. För resterande kostnader bör lån övervägas för att minska den årliga belastningen på statens budget. Detta är rimligt eftersom höghastighetsjärnvägen ger nyttor långt in i framtiden”, säger HG Wessberg, Sverigeförhandlingens förhandlingsperson.
Kommuner och regioner kommer att bidra genom medfinansiering som kan baseras på ökade fastighetsvärden.
Förhandlingsstart den 1 februari
I februari 2016 inleds förhandlingarna om Sveriges första höghastighetsjärnväg och de storstadsåtgärder som kan bli aktuella i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sverigeförhandlingen har bjudit in berörda kommuner och regioner till gemensamma förhandlingsmöten med efterföljande budöverlämningar den 1 respektive 8 februari. Därmed är förhandlingarna igång.
Läs delrapporten ”Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar”. Här finns en sammanfattning av delrapporten.
Läs även förhandlingspersonernas debattartikel ”Så kan vi finansiera nya snabbtåg” på SvD Debatt.
Mer information om förhandlingen går att hitta på: www.forhandling.sverigeforhandlingen.se och www.sverigeforhandlingen.se
