Sverigeförhandlingens referensgrupp för resurseffektiv stadsutveckling ska bidra med goda exempel på hur stadsutveckling kan bedrivas och hur detta kan användas i Sverigeförhandlingens arbete. När gruppen sågs senast, den 22 april, var temat för dagen hur vi kan öka nyttan med höghastighetsjärnvägen.
CHRISTER LARSSON: GESTALTAD LIVSMILJÖ
Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö och en av referensgruppens medlemmar, överlämnade tidigare i år sitt betänkande Gestaltad livsmiljö till kulturministern. En grund i betänkandet är hur arkitektur, form och design påverkar sin omgivning och kan vara ett medel i att lösa problem.
Så här förklarar han det i betänkandet:
”Arkitektur, form och design tillhandahåller verktyg och metoder som, genom en medveten och inkluderande hantering, kan bidra till en hållbar samhällsutveckling och till att överbrygga de ökande ekonomiska, sociala och geografiska klyftorna i samhället.”
Christer menar att ett sätt att nå detta är att invånarna har möjlighet att delta i utformningen av sin vardag, i gestaltandet av sin livsmiljö. Som exempel nämner han Malmös förvandling de senaste 20 åren där stadens gestaltning haft stor betydelse för utvecklingen.
— Om man reducerar arkitektur, form och design att handla om fasader och utsmyckning så missar man möjligheten att använda det verktyget, påpekar Christer.
En del av förslaget i betänkandet var att det offentliga i alla sina roller ska agera som förebilder. Vad gäller satsningen på höghastighetsjärnväg menar Christer att det kan betyda att man väljer en genomförandemodell som stärker livsmiljön, som skapar lokala och nationella nyttor.
— Satsningen gör det möjligt att nå mål inom fler politikområden och den möjligheten bör utnyttjas, menar Christer.
JOHAN TROUVÉ: KOMPETENSFÖRSÖRJNING VIKTIGAST FÖR FÖRETAGEN
Johan Trouvé, VD på Västsvenska Handelskammaren, lyfter fram att kompetensförsörjning är företagens största tillväxthinder idag. Han menar att infrastruktur som binder samman större arbetsmarknader är en nyckel till framgångsrik kompetensförsörjning.
Johan illustrerar detta med hjälp av Gina Tricots kontorsetablering i Borås, där själva kontoret är byggt tätt intill resecentrum. Skälet till lokaliseringen var att de ville vara etablerade i den av tradition textilkunniga Boråsregionen, men samtidigt kunna rekrytera medarbetare från ett större område.
— Det skapas stora möjligheter när Göteborgs och Jönköpings arbetsmarknader knyts ihop, säger Johan.
Med en höghastighetsjärnväg kortas restiderna mellan till exempel Göteborg-Borås från en timme till 30 minuter. Mellan Göteborg och Jönköping går resan idag som snabbast på 1 timme och 56 minuter, med höghastighetsjärnväg – mindre än en timme. En ännu större förbättring innebär resan mellan Linköping och Borås som idag tar 2 timmar 50 minuter, men som i framtiden kommer att gå på mindre än en timme.
GÖRAN CARS: KRYMP BARRIÄREN OCH UTNYTTJA LÄGET
Hur kommun, fastighetsägare och andra aktörer utnyttjar järnvägens potential till att utveckla och öka samhällsnyttan är avgörande, menar Göran Cars, professor vid KTH. Två likartade kommuner kan få helt olika utveckling beroende på hur man drar nytta av ett stationsläge, synen på sin roll i regionen med mera.
Det finns många sätt att utforma staden attraktivt och funktionellt utan att nödvändigtvis lägga väg och järnväg under jord. Göran berättade om ett par exempel från Stockholm och Kiruna där kontor respektive större handelsetableringar används som bullerskärm mot viktiga statliga vägar för att både få tillgängligheten och stadskvaliteten.
– Ett bra exempel är i Kiruna där handeln får en stadslik fasad mot staden som knyter an mot ett torg och en handelsgata, och en traditionell fasad mot den statliga vägen, avslutar Göran.
——
Instruktioner för referensgruppen
Referensgruppens sammansättning
