Sverigeförhandlingens referensgrupp om resurseffektiv stadsutveckling träffas några gånger per år för att diskutera Sverigeförhandlingens arbete och hur det kan påverka städers och kommuners utveckling i en hållbar riktning. Denna gång var det stort fokus på hur höghastighetsjärnvägens nyttor kan lyftas och hur stadsutvecklingen påverkas av tätt bebyggda miljöer.
Senaste nytt från Sverigeförhandlingen
Mötet inleddes med en lägesrapport från Sverigeförhandlingen där referensgruppsmedlemmarna bidrog med sina reflektioner. Med på detta möte var Christer Larsson, Johan Trouvé, Göran Cars, Tobias Olsson, Arne Fredlund, Catharina Håkansson Boman och HG Wessberg.
HG Wessberg berättade om infrastrukturpropositionen och regeringens besked om att en höghastighetsjärnväg ska byggas. Finansieringen diskuteras just nu vitt och brett. Här har Sverigeförhandlingen föreslagit att lån kan tas i Riksgälden och att regeringen också kan överväga försäljning av statliga tillgångar. Sverigeförhandlingen fortsätter att titta på om OPS skulle kunna vara aktuell bland annat för någon del av järnvägen.
Förhandlingarna med storstäderna fortsätter om såväl höghastighetsjärnväg som om lokala åtgärder. Sverigeförhandlingen har i dag överenskommelser med tolv kommuner längs höghastighetsjärnvägen (med Helsingborg som ingår i storstadsförhandlingen) om sammanlagt dryga 1,3 miljarder kronor i medfinansiering till järnvägen och åtaganden om 110 000 bostäder. Bland överenskommelserna ingår också cykelåtgärder för flera hundra miljoner. I överenskommelserna har vi i de flesta fall enats om ett centralt eller ett centrumnära stationsläge.
Sverigeförhandlingen har föreslagit en tidig byggstart av järnvägen mellan Stockholm-Jönköping och just nu pågår ett arbete om regler kring tåglägen och prioritering av trafik på de nya banorna. Dessutom har ett samarbete med Danmark inletts om prognoser över sundet som ska visa när i tiden en ny Öresundsförbindelse är aktuell. Våren 2015 överlämnade Sverigeförhandlingen ett förslag om värdeåterföring till regeringen. En proposition är på gång. Avslutningsvis berättade HG Wessberg att vi har inlett ett samarbete med Jernhusen för att undersöka hur vi kan sätta igång processer som kan påskynda och förbättra utvecklingen av stationer och stationsområden utmed höghastighetsjärnvägen.
Referensgruppen diskuterade bland annat hur man kan lyfta goda exempel på stationsutveckling och hur dessa kan spridas till kommuner längs den nya höghastighetsjärnvägen. Vidare diskuterades nyttorna med den nya höghastighetsjärnvägen och hur dessa nyttor tenderar att försvinna i debatten och därför bör lyftas i högre grad.
Stockholm bygger tätt
Arne Fredlund, senior rådgivare i Stockholms stad, berättade därefter om erfarenheter från den täta stad som nu planeras och byggs i Stockholm. Just nu byggs lika mycket bostäder som under rekordåren då miljonprogrammet byggdes. De flesta byggs som förtätning. Stockholm satsar stort på kommunikation och dialog med medborgarna och använder sig bland annat av mobila utställningar för att fånga upp synpunkter från fler än de som går på traditionella samrådsmöten.
Stockholm har ett ökande problem med trångboddhet och ojämn tillgång till stadens service. Fördelar med att förtäta är att bland annat att fler får tillgång till service, kultur, sällan- och dagligvaruhandel. Det blir högre kvalitet i det offentliga rummet, en tät miljö attraherar verksamheter, tillgången till kollektivtrafik förbättras och bilanvändningen minskar. Men det finns naturligtvis nackdelar också som till exempel ökad trängsel och buller, färre gröna ytor och minskat solljus. Vidare kan det vara svårt att hitta bra lägen för förskolor och att få in skolgårdar i täta miljöer. Stockholm noterar att det finns en stor efterfrågan på bostäder i dessa nya täta miljöer, men att näringslivet håller sig till vissa stadsdelar och är svåra att få in i andra.
I efterföljande diskussion lyftes de regler som minskar möjligheten att bygga bra och täta miljöer. Hur kan myndigheter utveckla sitt arbete så att risker och konflikter hanteras på ett sätt som möjliggör byggande av täta stadsmiljöer. Gruppen diskuterade också hur ”tätt” kan se olika ut och var plats har sitt ”rätt” och att det finns förebilder som kan inspirera. Parkeringshus och parkeringsyta diskuterades också eftersom dessa måste planeras så att de kan omvandlas om behoven ändras i framtiden.
Mer om referensgruppen och instruktion.
