Den 19-20 januari besökte förhandlarna och delar av Sverigeförhandlingens kansli Paris och Reims. Syftet var att ta del av erfarenheter från franska höghastighetsjärnvägar och deras pågående planering av utbyggnad av tunnelbanan i Paris. Med på resan var även representanter från Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad.
För ett par av deltagarna började besöket redan med en resa med Eurostar, höghastighetståget från London till Paris och under Engelska kanalen – en cirka 470 km lång sträcka som körs på kortare tid än 2,5 timmar.
De franska höghastighetsjärnvägarna
Vid ett möte träffade vi dels the Ministry of Ecology, Sustainable Development and Energy och the Ministry of Housing, Regional Equality and Rural Affairs, vid två möten träffade vi SNCF Réseau (motsvarande Trafikverkets järnvägsdel) och SNCF Mobilités (ungefär motsvarande SJ AB), och vid ytterligare ett möte träffade vi borgmästaren i Reims. Vi fick också möjlighet att resa med höghastighetståg från Paris Est till Reims och från Champagne Ardennes (strax utanför Reims) till Paris CDG Airport.
Frankrike har drygt 30 års erfarenhet av trafik på höghastighetsjärnvägar, men planeringen började förstås ännu tidigare. Dessutom pågår för fullt planering av ännu fler sträckor, så här finns en lång och gedigen erfarenhet och det var tydligt att man gärna delar med sig av detta.
Dagens höghastighetståg (TGV) kan även trafikera det konventionella järnvägsnätet, vilket också sker. De kan köra i 320 km/h, men inklusive stationsuppehåll landar snitthastigheten någonstans mellan 200 och 250 km/h.
Den sträcka som först togs i bruk var den cirka 45 mil långa sträckan mellan Paris och Lyon som idag körs på cirka två timmar. Sedan dess har man byggt ut bl.a. Paris-London, Paris-Lille, Paris-Reims, Paris-Tours och (Paris-)Lyon-Marseille, och totalt har man idag cirka 1900 km höghastighetsjärnväg. För närvarande planerar man ytterligare utbyggnader, bl.a. Tours-Bordeaux, och just nu är cirka 650 km höghastighetsjärnväg under byggande, medan ytterligare cirka 2500 km utreds.
Höghastighetsjärnvägarna trafikeras normalt bara av TGV-tåg med få uppehåll eftersom fokus varit snabba förbindelser med möjlighet till hög turtäthet. Detta har man störst möjlighet att lyckas med när man begränsar antalet tågtyper. Men ett par undantag finns där man också kör med blandad trafik, dels en sträcka nära gränsen mot Spanien och dels i tunneln under Engelska kanalen. Den regionala och lokala järnvägstrafiken kör på de äldre järnvägarna som i regel har behållits just för sådan trafik och för godstrafik.
Tidigare har byggandet bekostats helt av statliga anslag, men för flera av de banor som byggs nu används PPP (Public Private Partnership). Hit hör t.ex. Tours-Bordeaux, Bretagne-Loire och Nîmes-Montpellier.
De bedömer att TGV medfört att tågresandet i Frankrike är tre gånger högre än det skulle ha varit utan TGV. Man kan också se att TGV medfört ett ändrat boende- och pendlingsmönster, i och med att fler haft möjlighet att bo på en ort och arbeta i en annan ort. På många platser, t.ex. i Reims och i Le Mans har trafiken med TGV medfört en positiv utveckling av bostadsbebyggelse och annan exploatering, men det finns också exempel där det inte gett positiva resultat.
Grand Paris Express
Under några timmar träffade vi Société du Grand Paris (”Stor-Paris”) som är en relativt ny statlig organisation som utreder, planerar, utformar och ansvarar för byggandet av ytterligare cirka 200 km tunnelbana i Paris (Grand Paris Express). Organisationen, som alltså är statlig, tar över delar av det ansvar som tidigare legat hos kommuner eller hos staten. Förutom tunnelbanan ingår i projektet också byggandet av 70 000 bostäder per år (!) jämfört med dagens 35 000-40 000 bostäder per år.
Byggandet börjar 2015, och banorna tas i bruk etappvis mellan 2017 och 2033. Syftet med utbyggnaden är att kollektivtrafiken ska kunna möta upp mot Parisområdets befolkningsökning, och undvika att transportsystemet helt enkelt kollapsar. Till saken hör att det bor cirka 3 miljoner invånare i Paris innerstad, och cirka 11,7 miljoner i ”Stor-Paris”. I Paris finns cirka 200 kommuner, av vilka 153 är inblandade i projektet.
Helt automatisk tunnelbana
Under besöket blev det också en del resor med tunnelbanan (metron) i Paris, både på linjer som körs helt automatiskt (linje 1 och linje 14) och linjer som fortfarande körs manuellt.
Se bilder från studiebesöket på Flickr.
