Artikel uppdaterad 160129*
Snart inleds förhandlingarna om Sveriges första höghastighetsjärnväg och om storstadsåtgärder i Stockholm, Göteborg och Malmö. Sverigeförhandlingen har inför de kommande förhandlingarna bjudit in kommuner och regioner samt andra berörda aktörer till förhandlingsmöten den 1 och 8 februari med efterföljande budöverlämning.
Den 1 februari är det förhandlingsstart för höghastighetsjärnvägen. Då samlas kommuner och regioner längs den nya höghastighetsjärnvägen i Stockholm för att få information om förhandlingsupplägg och tidplan. Här kommer förhandlarna också att redovisa vilken sträckning samt vilka stationsorter som ger bäst nytta – det vill säga möjliggör snabb, punktlig ändpunktstrafik och regionaltrafik, avlastar befintliga banor och ökar tillväxten.
Vid mötet om storstadsåtgärder den 8 februari redovisar förhandlarna de objekt som är kostnadseffektivast och kan nå ökat och snabbare bostadsbyggande i Stockholm, Malmö och Göteborg.
De sträckningar, stationsorter och objekt som kommer att presenteras i februari är de objekt som Sverigeförhandlingen inleder sina förhandlingar om. För att kunna fatta beslut om vilka objekt som det ska förhandlas om har Sverigeförhandlingen hämtat in ett omfattande beslutsunderlag. Underlaget har samlats in från Trafikverket, konsulter, kommuner och regioner samt berörda aktörer.
Överlämning av bud
Efter respektive förhandlingsmöte hålls budmöten där Sverigeförhandlingen lämnar över bud till berörda kommuner och regioner. Buden är underlag till kommande förhandlingar.
*Budet som överlämnas kommer att innehålla antalet bostäder som kommunen förbinder sig att bygga samt medfinansiering baserad på värdeökning. För vissa kommuner har det inkomna underlaget varit otydligt eller ofullständigt och i dessa fall innehåller budet inga uppgifter om medfinansiering och bostadsutbyggnad. Förhandlingen kommer då att inledas med ett arbete för att åstadkomma bättre underlag.
Vidare kommer buden att innehålla förskottering från kommunerna, cykelåtaganden som till exempel underlättar för cyklister att ta sig till stationerna samt markåtkomst – det vill säga kommuner och regioner åtar sig att tillhandahålla mark för utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen och verka för att kopplingar skapas mellan höghastighetsjärnvägen och de regionala kollektivtrafiksystemen.//
Tillsammans med detta underlag finns också ett avtalsförslag utan siffror. Siffrorna i avtalen läggs in först när förhandlingen är klar och beslut ska fattas om godkännande av avtalet.
De kommande förhandlingarna ska baseras på bra underlag och kommer därför att starta med en gemensam genomgång av underlag, beräkningar, behov av mer fakta med mera.
Förhandlingsupplägget syftar till att finna lösningar som de berörda parterna är eniga om att de är kostnadseffektiva, skapar bostäder, påverkar tillgängligheten etcetera. Sverigeförhandlingen ska slutredovisa sitt uppdrag i december 2017, men förhoppningen är att förhandlingarna går fortare än så.
Var ska tågen stanna?
Syftet med en förhandling om medfinansiering är att möjliggöra ett snabbt genomförande av nya höghastighetsjärnvägar på ett sätt som maximerar deras samhällsekonomiska lönsamhet och som ger mest nytta för hela systemet.
Höghastighetsjärnvägen ska knyta de tre storstadsregionerna närmare varandra, bidra till utveckling i mellanliggande regioner och i övriga Sverige, bidra till mindre koldioxidutsläpp från trafiken och bidra till ett ökat bostadsbyggande. Utbyggnaden ska ske snabbt, maximera den samhällsekonomiska lönsamheten och vara kostnadseffektiv.
I första hand ska utbyggnaden möjliggöra snabb, punktlig och konkurrenskraftig ändpunktstrafik med tåg mellan Stockholm och Göteborg och mellan Stockholm och Malmö. I andra hand ska den möjliggöra snabb, punktlig och konkurrenskraftig storregional trafik med tåg. I tredje hand ska den nya järnvägen bidra till att frigöra kapacitet på befintlig Västra och Södra stambana för en kombination av mer regionaltrafik, godstrafik och bättre punktlighet.
Det är Sverigeförhandlingens uppgift att identifiera de kommuner som gynnas mest av att tågen stannar där, det vill säga var en station kan åstadkomma flest nyttor så som öka bostadsbyggande, kortare restider och en förbättrad arbetsmarknad. Självklart spelar kostnaderna också stor roll. För att hålla nere risken för kapacitetskonflikter mellan tåg med olika genomsnittshastighet och för att begränsa kostnaderna är det viktigt att begränsa antalet stationer.
Samtidigt är det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är de kommuner där tågen stannar som gynnas av en höghastighetsjärnväg. De kommuner som är närliggande kommer också att gynnas av till exempel ökad tillväxt och en förbättrad arbetsmarknad. Här har regionerna en viktig roll när det gäller anslutningar och regional trafik. I vår andra delrapport föreslår vi ett antal åtgärder i befintlig infrastruktur som bidrar till att ytterligare öka nyttan av höghastighetsjärnvägen.
Mer information om förhandlingen finns här: www.forhandling.sverigeforhandlingen.se
