1. Vad handlar förhandlingarna om?
Svar: Den 1 februari inleds förhandlingarna om Sveriges första höghastighetsjärnväg. I dessa förhandlingar avgörs vilken sträckning höghastighetsjärnvägen ska ha, vilka stationsortersom ingår, var stationerns placeras, hur många bostäder som ska byggas och vem som ska betala för vad.
2. Vad kommer kommunerna att få reda på den 1 februari?
Svar: På förmiddagen den 1 februari får inbjudna kommuner och regioner information om hur förhandlingarna kommer att gå till samt övergripande hur förhandlingsunderlaget ser ut, inklusive vilka kriterier som använts för valen. Trafikverket kommer också att berätta om sin planering av höghastighetsjärnvägen. På eftermiddagen överlämnas bud till de kommuner/regioner som inbjuds att delta i förhandlingen.
På plats finns också bl.a. Mannheimer Swartling och PwC som hjälpt till med utredningar.
3. Vilka är inbjudna till förhandlingen?
Svar: Kommuner, regioner och andra som har skickat in nyttoanalyser till Sverigeförhandlingen och därmed visat intresse för att delta i förhandlingen är inbjudna till förhandlingsseminariet. Vilka som sedan kommer att få delta i själva förhandlingen och få ett första bud presenteras på seminariet.
Utöver de som skickat in nyttoanalyser är också andra intressenter inbjudna och välkomna att lyssna.
4. Vad innehåller buden?
Svar: Budet som överlämnas kommer att innehålla antalet bostäder som kommunen förbinder sig att bygga samt medfinansiering baserad på värdeökning. För vissa kommuner har det inkomna underlaget varit otydligt eller ofullständigt och i dessa fall innehåller budet inga uppgifter om medfinansiering och bostadsutbyggnad. Förhandlingen kommer då att inledas med ett arbete för att åstadkomma bättre underlag.
Vidare kommer buden att innehålla förskottering från kommunerna, cykelåtaganden som till exempel underlättar för cyklister att ta sig till stationerna samt markåtkomst – det vill säga kommuner och regioner åtar sig att tillhandahålla mark för utbyggnaden av höghastighetsjärnvägen och verka för att kopplingar skapas mellan höghastighetsjärnvägen och de regionala kollektivtrafiksystemen. Tillsammans med detta underlag finns också ett avtalsförslag utan siffror. Siffrorna i avtalen läggs in först när förhandlingen är klar och beslut ska fattas om godkännande av avtalet.
5. När blir buden offentliga?
Svar: Buden offentliggörs på vår webbplats efter det att budöverlämningarna är klara, dvs. vid 18-tiden den 1 februari.
6. Om man börjar förhandla med en sträcka genom Småland innebär det att det är kört för den andra sträckan?
Svar: Vi har valt att inleda förhandlingarna med en viss sträcka. Beroende på hur förhandlingarna går och vad som kommer ut från Trafikverkets fortsatta arbete kan detta förändras under förhandlingstiden. Vår utgångspunkt är dock att den sträcka vi börjar förhandla med är den sträcka det blir i slutändan.
7. När vet man helt säkert att det blir denna sträcka?
Svar: När förhandlingarna är klara.
8. Sverigeförhandlingen inleder förhandlingar om ett antal stationer – är det kört för övriga?
Svar: De sträckningar och stationer som kommer att presenteras är de objekt som Sverigeförhandlingen inleder sina förhandlingar om. Beroende på hur förhandlingarna går och vad som kommer ut från Trafikverkets fortsatta arbete kan detta förändras under förhandlingstiden.
9. De som inte får vara med i förhandlingen från början – kan de göra något för att ändra beslutet?
Svar: Nej, de får avvakta och följa förhandlingen.
10. Är det den kommun som betalar mest som får en station?
Svar: Nej, det är det inte. Nyttor och kostnader är avgörande.
11. Kan man påverka den stationslösning som föreslås?
Svar: Ja, det kan man göra i förhandlingen.
12. Handlar förhandlingen om vilken sträcka man bör bygga först?
Svar: Vår utgångspunkt är att vi ser det här som ett system och förhandlar om hela utbyggnaden samtidigt. Visar det sig att det är lättare att komma fram i förhandlingen med en sträcka kan det påverka starttiden. Om någon sträcka bör byggas före den andra är slutligen en fråga för regering och riksdag.
13. Vad kan idag sägas om hur beslutsprocessen för stationer kommer se ut? Vem har sista ordet? Sverigeförhandlingen eller regering/riksdag?
Svar: Sverigeförhandlingen har i sitt uppdrag ansvar för att förhandla fram avtal om sträckning och stationsorter. Därefter ska regeringen lägga en proposition och riksdagen fatta beslut. Också den kommunala processen och Trafikverkets legala planeringsprocess måste få ha sin gång.
14. Vilka kriterier avgör vilka stationer vi väljer att förhandla med?
Svar: Det kommer vi att berätta om den 1 februari.
15. Är det bestämt att det blir en höghastighetsjärnväg – framför allt med tanke på den nya kostnadsökningen?
Svar: Nej, det slutgiltiga beslutet är ännu inte fattat. Vårt uppdrag, som är sanktionerat av både förra och nuvarande regeringen, är att möjliggöra en utbyggnad av höghastighetsjärnvägen och genomföra förhandlingar med kommuner och regioner om medfinansiering. När regering och riksdag fattar ett slutgiltigt beslut vet vi inte.
16. Hur kan Sverigeförhandlingen påverka kostnaden för höghastighetsjärnvägen?
Svar: Vi har bett Trafikverket om en ”second opinion”, helst på internationell nivå. Dessutom ska Trafikverket titta möjliga besparingsåtgärder. Men också antal stationer, linjedragningar och stationslägen kan påverka kostnaderna.
17. Hur snart måste kommuner och regioner reagera på budet?
Svar: Cirka en månad efter budöverlämningen.
18. När är förhandlingarna klara?
Svar: Sverigeförhandlingen ska slutredovisa sitt uppdrag i december 2017, men förhoppningen är att förhandlingarna går fortare än så.
19. När anser man att förhandlingarna är klara – alla på en gång eller en efter en?
Svar: Sverigeförhandlingens ambition är att få allt på plats ungefär samtidigt, men hur det går får förhandlingarna utvisa.
20. Gäller det även storstadsavtalen?
Svar: Ja, ambitionen är att få allt klart samtidigt.
21. När skrivs avtalen på? Alla på en gång eller ett efter ett?
Svar: Ambitionen är att påskrift och beslut sker ungefär samtidigt, men snabba förhandlingsresultat kan mycket väl leda till tidiga avtal.
22. Vad händer när förhandlingarna är klara?
Svar: Riksdag och regering behöver fatta beslut om finansieringen. Trafikverket fortsätter med den fysiska planeringen. Också kommuner och regioner ska fatta sina beslut. Sverigeförhandlingen kommer att föreslå hur uppföljningen av förhandlingsresultatet ska se ut.
23. Är vissa stationer endast till för regionala tåg eller byggs alla för höghastighetståg?
Svar: Alla stationer kommer att kunna ta emot höghastighetståg, men hur de kommer att trafikeras vet vi inte i dag. Däremot kommer inte alla stationer kunna ta emot de allra längsta höghastighetstågen.
24. Varför ska kommunerna förhandla om de inte vet att tågen kommer att stanna?
Svar: Osäkerheten om framtida trafikering orsakas inte av förhandlingsprocessen, utan exakt samma osäkerhet finns i en ordinarie planeringsprocess. Vi ser dock att det finns kommersiella förutsättningar för att stanna på vissa stationer och därtill kommer de regionala kollektivtrafikmyndigheterna sannolikt behöva handla upp regional tågtrafik där ytterligare behov finns.
25. Ingår stationerna längs Ostlänken i förhandlingen? De är ju redan inskickade för tillåtlighetsprövning och borde vara självklara?
Svar: Ja, alla stationer längs sträckningen, och hur de finansieras, påverkas av förhandlingen.
26. Kan kommunerna påverka föreslaget stationsläge?
Svar: Ja, det kan de göra i förhandlingen.
