I vår delrapport i januari 2016 pekade vi bland annat på behov av förändringar i den lagtext som reglerar delar av kapacitetsfördelningsprocessen. Skäl för detta var att
- vi bedömt att det kan vara rimligt att åstadkomma längre framförhållning eftersom trafikeringen ger behov av stora investeringar också i tåg, och att
- vi bedömt att det bör vara effektivt om det kan ges prioritet för sådan trafik som den nya järnvägen faktiskt byggs för.
Tanken är att vi under 2017 ska försöka ta fram förslag på lagtexter som stödjer detta, men givetvis inom ramen för EU-direktiv. I arbetet ingår också författningskommentarer och konsekvensbeskrivningar.
Vår bedömning idag är att detta bör vara möjligt att åstadkomma. Mycket av detta speglas i den rapport som Advokatfirman Oebergs levererade i slutet av 2015.
Senare under 2016 påbörjade vi dialoger med bland annat län/regioner, järnvägsföretag, Trafikverket och Transportstyrelsen, och detta har nu landat i att vi nu arbetar med att handla upp konsult för att hjälpa oss med delar av det fortsatta arbetet. I uppdraget studeras åtminstone följande:
Framtagande av förslag till författningstexter inklusive författningskommentarer med syftet att ge prioritet i kapacitetstilldelningen för trafik som uppfyller syftet med höghastighetsjärnvägen. (Detta avser enbart den fysiska nya järnvägen. På befintliga spår närmast de tre största städerna måste också en stor mängd annan trafik kunna utvecklas.)
- Framtagande av förslag till författningstexter inklusive författningskommentarer med syftet att åstadkomma längre framförhållning i kapacitetstilldelningsprocessen.
- Analys av möjligheten att ställa vissa tekniska krav på fordonen.
- Framtagande av övergångsregler – hela höghastighetsjärnvägen kommer inte vara klar vid en och samma tidpunkt.
- Konsekvensutredning av de framtagna förslagen.
Arbetet handlar om höghastighetsjärnvägen och delvis sträckorna närmast Stockholm, Göteborg och Malmö. Övriga delar av det svenska järnvägsnätet ingår inte.
I arbetet ingår samråd med bland annat berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter, järnvägsföretag, tågtillverkare och branschorganisationer. Givetvis deltar Trafikverket och Transportstyrelsen i arbetet.
Arbetet planeras rapporteras i slutet av sommaren 2017.
