Sverigeförhandlingen har i anslutning till Trafikverkets leverans av förslag till nationell plan för transportinfrastruktur mottagit rapporten ”Ny höghastighetsjärnväg. Kostnadsreducerande åtgärder” samt rapporten ”Sträckorna in mot de större städerna med utbyggnad av höghastighetsjärnväg”.
Kostnadsreducerande åtgärder
Rapporten redogör för en utredning som Sverigeförhandlingen bett Trafikverket utföra för att redovisa tekniska lösningar som reducerar kostnaderna för utbyggnaden, utan att lösningarna ger negativa konsekvenser för bostadsbyggande och nationell, regional och lokal utveckling. I uppdraget har ingått att identifiera möjliga kostnadsreducerande lösningar genom att:
• uppskatta ungefärlig kostnadsreducering,
• värdera påverkan på driftskostnader, och
• bedöma övriga konsekvenser (t.ex. klimatpåverkan av betongspår och lining).
Kortfattat visar rapporten att det finns möjlighet att sänka investeringskostnaden t.ex. genom att bygga med makadamm i stället för med betongspår, men att denna besparing ger behov av mer underhållsarbete, högre underhållskostnader och sämre robusthet.
Vad gäller klimatpåverkan kommer den frågan utvecklas mer i en separat rapport från Trafikverket.
När vi nu tagit emot rapporten kommer vi att studera och analysera den inför arbetet med vår slutrapport. Rapporten kommer också vara värdefull i ett fortsatt arbete med att utforma höghastighetsjärnvägen.
Hämta rapporten här.
Sträckorna in mot de större städerna med utbyggnad av höghastighetsjärnväg
Rapporten redogör för en utredning som Sverigeförhandlingen bett Trafikverket utföra för att bedöma om höghastighetsjärnvägen medför att ytterligare åtgärder i infrastrukturen blir nödvändiga närmast Stockholm, Göteborg och Malmö.
De sträckor som ingått i uppdraget är
- Järna-Stockholm–Arlanda–Uppsala,
- Borås–Göteborg C, och
- Lund C–Malmö C–Öresundsbron.
I rapporten redogörs för sträckorna närmast Stockholm och Malmö. Infarten mot Göteborg kommer att fortsätta studeras senare, eftersom en dialog pågår med region och kommuner om möjlig ny inriktning för denna sträcka.
Uppdraget har, kortfattat, handlat om att redovisa bland annat
- vilken trafik som förväntas till höghastighetsjärnvägens ibruktagande (2035-2040), samt cirka tio år efter ibruktagandet (antaget 2045-2050),
- känslighetsanalyser med olika alternativa trafikeringsscenarier, och
- exempel på åtgärder som kan behövas, vad de förväntas kosta och när de kan behövas.
Rapporten redovisar ett antal åtgärder som kan behövas i järnvägsinfrastrukturen efter att höghastighetsjärnvägen tagits i bruk. Av dessa åtgärder är det en åtgärd i trafikspår som är direkt föranledd av höghastighetsjärnvägen, nämligen plattformar som kan klara 400 meter långa tåg. Övriga åtgärder bedöms behövas även utan höghastighetsjärnvägen. Följande utbyggnader närmast Stockholm och Malmö har dock förutsatts att de är klara oavsett höghastighetsjärnvägen:
- Spår 0 i Flemingsberg.
- Fyra spår Lund (Högevall)–Malmö.
När vi nu tagit emot rapporten kommer vi att studera och analysera den inför arbetet med vår slutrapport. Rapporten kommer också vara värdefull för att bedöma kommande behov av infrastrukturutbyggnade.
Hämta rapporten här.
